Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
senik i 5 gram ull, tvättades mycket intensivt först med sodalut sedan
med vatten. Efter tvättningen höllo 5 gram ull 0.2 5 mg. arsenik.
Häraf framgår således, att arsenikhalten genom tvättningen nedsatts,
men det är också att märka, att ullen genom den hårdhändta
behandlingen blifvit så förstörd, att den helt säkert var fullkomligt oanvändbar
för textiländamål.1) Ullprofven n:o 2 och 4 härstamma båda från samma
parti, dock har n:o 4 på ett spinneri »tvättats så hårdt, ullen tålde»,
just i ändamål att bortskaffa arseniken. Såsom af tabellen framgår
nedsattes arsenikhalten genom tvättningen endast obetydligt, nämligen från
0.3 0 till 0.2 5 mg.
Att afgöra, huruvida arseniken är kemiskt eller, som prof. Klason
tror, endast mekaniskt bunden vid yllefibrerna, är naturligtvis mycket
svårt. Mitt yttrande i den frågan är också hållet i så försiktiga
ordalag, att jag icke väntat, att detsamma skulle framkalla någon opposition,
och jag kan så godt först som sist medgifva, att jag icke kan prestera
några bindande bevis för riktigheten af min förmodan. Jag kan dock
icke frångå, att det förefaller mig egendomligt, att arseniken skulle vara
så fast bunden, som den i själfva verket visat sig vara, om icke kemiska
krafter vore med i spelet. De skäl som prof. Klason anfört emot min
mening synas icke heller vara ägnade att i minsta mån rubba densamma.
»Att arseniksyrligheten skulle —–––— fixeras med en kraft, som
gör det hela likställdt med en kemisk förening, är» enligt prof. Klason,
»med fästadt afseende på arseniksyrlighetens fysikaliska egenskaper, icke
sannolikt.» Då det icke närmare angifves, hvilka fysikaliska
egenskaper hos arseniksyrligheten skulle hindra denna att kemiskt bindas vid
ull substansen, är denna invändning lika omöjlig att förstå som att
bemöta. För öfrigt är det icke alls sagdt, att man här har att räkna med
arseniksyrlighet. Hvilken arsenikförening ingår i »sheep dip», känner
jag icke till, men i s. k. rhusma, som gör »hud»- eller »garfveriull»
arsenikhaltig, ingår svafvelarsenik, och i arsenikhaltig svafvelsyra, som
vid karboniseringsprocessen skulle kunna göra ull arsenikhaltig, ingår
åtminstone mycket ofta arseniksyra.’1)
Att arsenikhalten, såsom prof. Klason anmärker, »i procent räknadt»
är mycket liten, behöfver enligt mitt förmenande icke betyda någonting
alls. I själfva verket har man icke rätt att vänta något annat, ty
om också ullen skulle upptaga all den arsenik, som vid karboniseringen
står den till buds, så skulle ändock arsenikhalten belöpa sig till endast
någon bråkdel af en procent, och om fåren under någon enda minut
få simma genom den helt säkert mycket utspädda arseniklösning, som
ingår i en »sheep dip», så kan man väl ej vänta, att ullen skall hinna
upptaga större mängder arsenik, äfven om dess »sträfvan efter kvantitativ
mättning» därmed vore aldrig så stark. Man har ju för öfrigt så många
!) Ull och ullgarn äro som bekant i hög grad ömtåliga för behandling med äfven
mycket utspädda alkaliska lösningar, hvarför hvarje intensivare tvättning med sådana
ämnen i praktiken är utesluten.
2) Vid kvantitativ bestämning af arsenik i svafvelsyra genom fällning med
svafvelväte, måste inledningen af svafvelväte föregås af en reduktion med
Svafvelsyrlighet........
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
