- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Fjortonde årgången. 1902 /
115

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

115

Förbrukad Differens

Afmätt kameleon- Alltså funnen mot

arsenikmängd. lösning. arsenikmängd. beräknadt.

0.1 milligr. 0.9 kbcm. 0.09 milligr. — O.oi

0.2 » 1.9 » 0.19 » — 0.01

0.3 » 2.7 » 0.27 » — 0.03

0.4 » 3.7 » 0.37 » — 0.03

0.5 » 4.7 » 0.47 » — 0.03

0.6 » 5.5 » 0.55 » — 0.05

0.1 » 0.9 » 0.09 » — 0.01

0.2 » 1.8 » 0.18 » :— 0.02

0.3 » 2.8 » 0.28 » — 0.02

0.4 » 3.7 » 0.37 » — 0.03

0.5 » 4.7 » 0.47 » — 0.03

0.6 » 5.8 » 0.58 » — 0.02

1.0 » 9.5 » 0.95 » — 0.05

2.0 » 18.2 » 1.82 » — 0.18

Resultatet af dessa försök blef tydligen det, att Svafvelsyrlighet
under de använda försöksvilkoren ej förmår att fullständigt reducera
arseniksyra till arseniksyrlighet. En fullt felfri metod för små arsenikmängders
bestämning synes alltså ej kunna grundas på användandet af
Svafvelsyrlighet som reduktionsmedel.

Vi måste alltså se oss om efter något annat reduktionsmedel, som
lättare och fullständigare än svafvelsyrligheten förmår reducera
arseniksyra, men som likväl liksom Svafvelsyrlighet är flyktigt, så att
öfverskottet lätt kan aflägsnas.

JE*. Seybel och H. Wikander hafva i Chemiker-Zeitungs n:r 5 för i
år beskrifvit en metod för qvalitativt uppvisande af arsenikhalt i saltsyra
och svafvelsyra, bestående i tillsats af jodkaliumlösning, som äfven ur
starkaste saltsyra förmår afskilja arsenikhalten under form af gul
arsenik-trijodid, vare sig arseniken förefinnes som arseniksyrlighet eller som
arseniksyra. Denna reaktion blef utgångspunkten för vidare försök.

Jodvätesyra, antogo vi, borde med större lätthet och fullständigare
än Svafvelsyrlighet reducera arseniksyra. Frigjord jod borde lätteligen
jemte jod väteöfverskottet aflägsnas genom lösningens intorkning. Den
erhållna arseniktrijodiden borde med vatten sönderdelas i arseniksyrlighet
och jodvätesyra, hvarefter antingen arseniksyrlighetsmängden kunde
bestämmas genom titrering med jodlösning, eller jodvätemängden med
silfverlösning.

För de nya försöken användes följande lösningar:

1) en arseniksyrelösning af samma sammansättning som ofvan, beredd

genom oxidation af 0.2 6 4 gr. arseniksyrlighet med salpetersyra
och utspädning till 500 kbcm.,

2) en jodlösning, hvaraf 1 kbcm. motsvarade 0.2 2 7 milligr. arsenik,

3) en hundradels-normal silfvernitratlösning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1902/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free