Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
medicinska fakultet synes ock antaga, att den här i landet befintliga
fruktan för arsenik är öfverdrifven, en fruktan, som tidtals antagit formen
af »arsenofobi». Det är icke oantagligt, att den »arsenikspegel», som
författningsenligt skall biläggas profvet, är i väsentlig grad skuld härtill.
Klart är också, att endast en kvantitativ metod är ägnad att
motverka den benägenhet, som människornas fantasi naturligen har att allt
efter omständigheterna förstora eller förminska allting. En kvantitativ
metod, en gång införd, skall säkerligen efter hand komma alla
arseno-fobier att försvinna och en gång fastställa gränsen för det för alla eller
största delen af menniskor skadliga eller icke skadliga, ty den känslighet
för minimala mängder arsenik, som till äfventyrs ett sjukligt nervsystem
kan framkalla hos enstaka individer, kan naturligtvis en författning ej.
taga hänsyn till.
Den nya kolorimetriska metod, som d:r Atterberg offentliggjort,
såsom icke verkligen kvantitativ, kunna vi för vår del derför icke hålla
för tillfredsställande, och det så mycket mindre som en kvantitativ metod
redan af prof. Mörner blifvit utarbetad, och hvilken metod åtminstone
med afseende på vederbörlig noggrannhet ej synes lemna något öfrigt att
önska. Emellertid är denna metod så omständlig och tidsödande, att vi
hafva svårt tänka oss densamma kunna komma mera allmänt i bruk.
På sista tiden har d:r Atterberg påvisat en annan kvantitativ metod,
nemligen arseniksyrans öfverförande i arseniktrijodid och denna senares
titrering. Då denna metod emellertid dels ej är utarbetad för
verkligheten, dels medför en stor praktisk svårighet på grund af arsenikjodidens
flyktighet, hafva vi ansett det önskvärdt, att äfven en tredje metod
pröfvas, den nemligen som är begrundad i arseniksyrans karaktär af syra
och hvars natur sålunda ligger i principen för syrors titrering. Dels
med hänsyn till att arseniksyran är en trebasisk syra, dels ock på grund
af de små mängder af syran, som skola bestämmas, är emellertid
metoden i sina detaljer ingalunda på förhand gifven. Vi känna ej heller
några offentliggjorda försök öfver arseniksyrans kvantitativa bestämning
medelst acidimetrisk titrering.
På grund af arseniksyrans likhet med fosforsyran kan man med temlig
säkerhet förutsäga, att arseniksyran dervid väsentligen skall förhålla sig
såsom fosforsyran, hvarom ock antydningar i litteraturen förekomma.
Titrering af arseniksyra med alkali:
I || Ini Arsenik i mg., som
I T -j-t . AsoO-; Motsv. mängd’ öKOH svarar mot 1 kbcm.
I Indikator. n
I kbcm. arsenik i mg. kbcm ^KOH.
Metylorange ..................I 13.0 87.97 I 2.30 I 37.8
_______» ..................| 13.0 j 87.97 | 2.32 1 38.2
| i I n" | Arsenik i mg., som
i I TqKOH svarar mot 1 kbcm.
Ill kbcm. | i()K0H-
! Fenolftalin.....................) 10.04 I 67.94 I 17.77 I 3.8
! »..................... 10.03 I 67.87 17.73 I 3.8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
