Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk Kemisk Tidskrift.
XIV. årg. Den 19 December 1902. N:o 8.
Tidskriften utkommer med ett häfte om minst 16 sidor i hvardera af må- \
naderna Januari, Februari, Mars, April, September, Oktober, November och <
December på samma dag i månaden som Kemistsamfundet har sammanträde. >
Prenumeration på tidskriften mottages hos redaktionen, på posten eller i bok- i
handeln. Priset pr årgång är 5 kronor, hvartill vid postprenumeration kom- ^
mer postbefordringsafgift. Separatafdrag af införda uppsatser lemnas blott på 5
särskild begäran och bekostas af författarne sjelfva, i det att kostnaden
derför fråndrages författarearvodet. Annonspriset är 1 krona pr centimeter
hel rad. Annonsörer anmodas att hänvända sig direkt till redaktionen.
Kemistsamfundet.
Sammanträdet den 21 November 1902.
1) Upplästes och godkändes protokollet från föregående sammanträde.
2) Valdes till ledamot af Samfundet ingeniör Nils Taberg i
Stockholm, hvars inval blifvit förordadt af styrelsen.
3) Föreståndaren för zymotekniska laboratoriet vid Munchens
bryggeri A. Penzias höll på tyska ett föredrag om jäsningsfermenten vid
ölbrygd (hvilket kommer att införas i ett följande häfte af tidskriften).
Med anledning af det synnerligen intressanta föredraget framhöll d:r
Ekstrand, att den katalytiska jäsnings teorien hade gamla anor, i det,
bland andra, Berzelius bekänt sig till densamma. Sedan Buchner 1898
framställt och experimentelt begrundat sin åsigt, att alkoholjäsningen
vore ett katalytiskt fenomen, vid hvilket jästcellens innehåll, äfven sedan
detta genom upphettning blifvit alldeles steriliseradt, spelade rollen af
•den verksamma kontaktsubstansen, hade skälen för denna uppfattning
blifvit allt talrikare, hvadan Buchner’& uppfattning sannolikt hade
framtiden för sig. Med afseende på mera sällan förekommande jästarter, spordes,
huruvida s. k. Pombe- och Logosjäst, hvilka drifva utjäsningen längre
än »saccharomyces cerevisiae» (se Sv. Kem. Tidskr. VIII, 154 (1896))
kommit till användning i Europa, äfvensom huruvida amylomyces, ett
ferment, som befunnits kunna direkt förjäsa stärkelse och derför fått
användning inom bränvinsindustrien (se Sv. Kem. Tidskr. XI, 6 0 (1899)),
blifvit försökt till ölbrygd.
Härpå svarade föredraganden, att Pombe- och Logosjäst gifva ett för
våra förhållanden odugligt, surt öl och, såvidt han hade sig bekant, ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
