Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
Till en början lämnades pottaskan företrädesvis från Eyssland,
Illyrien och andra skogrika länder, i hvilka bristen på kommunikationer
och de stora afstånden tvungo skogarnes ägare, om de öfverhufvudtaget
ville få någon afkastning af desamma, att helt enkelt förbränna träden
för att lämna till pottaskefabrikerna den mindre voluminösa askan. Men
genom kulturens framsteg och införande af en rationell skogsskötsel blef
emellertid detta råmaterial allt dyrare. Upptäckten af kalisalterna vid
Stassfurt åstadkom, att man mer och mer tog sin tillflykt till en billigare
framställningsmetod. Jämte framställningen af pottaska ur den ryska
och illyriska veden tjänade också det ur kelp härrörande klorkalitim till
fabrikation af pottaska. Dessutom infördes i marknaden från Frankrike
stora mängder pottaska, som härstammade från där befintliga stora
ull-tvätterier och kamgarnsspinnerier. Ännu större kvantiteter framställdes
i Frankrike och äfven i Österrike ur betmelass. Den österrikiska
produkten växlade emellertid ofantligt med afseende på sin kvalitet och
kom därför i misskredit hos sakförståndiga köpare, under det att
densamma af enskilda, smärre fabrikanter ofta till vrakpris inkastades på
marknaden.
Förhållandena för de olika pottaskesorterna ställde sig 1875 sålunda:
20,000 t. pottaska ur träaska,
12,000 t. » » betmelass,
15,000 t. » » klorkalium.
Men sedan dess ha förhållandena förskjutit sig starkt till förmån
för klorkaliumpottaska. Följa vi nu de olika prisförändringarna, finna
vi, att pottaska beständigt blir allt billigare ända till år 1870 (90 m. pro
100 kg. 1866 mot 78 m. pro 100 kg. år 1870), därpå följer en höjning
till 1873 (84 m. pro 100 kg. i Januari 1873) för att i det följande åter
sjunka till år 1881 (50 m. pro 100 kg. 1881). Prisfallet till år 1881
beror hufvudsakligast på det allt större omfånget af pottaskeframställning
ur Stassfurter-klorkalium, som mer och mer blir regulator för priset,
under det att det uppåtgående priset i början af 70-talet är att tillskrifva
de då allmänt härskande konjunkturförhållandena.
Är 1882 aftog tillförseln af betmelass till de franska fabrikerna. Det
felades sålunda lämpligt råmaterial för att, såsom ännu i början af 1881,
bereda den tyska pottaskan en verksam konkurrens. Spekulativa ingrepp
gynnade ytterligare prisförhöjningen på den franska varan, och de franska
priserna öfvade ett starkt inflytande på den tyska marknaden, såtillvida
som de tyska fabrikanterna i sina fordringar anpassade sig efter denna
rörelse (60 m. pro 100 kg. 1882 och 1883). Under de därpå följande
åren rättade^sig de tyska priserna ytterligare efter den på utgången af
betskörden påverkade större eller mindre exportförmågan af den franska
fabrikationen, som väsentligt understöddes genom exportpremier på sprit
och socker.
En öfverenskommelse mellan fabrikanterna af den högprocentiga
klorkaliumpottaskan kunde därpå efter början af 90-talet åstadkomma
ett jämförelsevis stabilt pris (52 rn. pro 100 kg.). De senare höga prisen
af år 1900 (54 m. pro 100 kg.) voro en följd af särskildt stark efter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
