Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
vid 74:de tyska naturforskare- och läkaremötet i september förlidet år
hållet föredrag, i hvilket han gör en sammanfattning af hvad man för
närvarande känner om saken.
Den, som under det senaste årtiondet fördomsfritt följt
ägghvite-kemiens framsteg, skall, säger prof. H., med mig dela den uppfattningen,
att vi på detta område stå inför en sådan vändpunkt, att snart, kanske
redan i morgon det förlösande ordet ljuder, att ägghvitesyntesens gåta,
som på samma gång mer än mycket annat är en världsgåta — är icke
någon gåta längre!
Vill man bilda sig en åsikt om en kemisk förenings natur, måste
man noga lära känna de särskilda delar, af hvilka den är sammansatt,
och vidare det sätt, på hvilket dessa delar äro hopfogade med hvarandra.
Men blott i sällsynta fall erhåller man beståndsdelarne i en kemisk
komplex i samma skick, i hvilket de befinna sig däri. I allmänhet äro
de mer eller mindre förändrade, så att en slutsats om deras ursprungliga
gestalt är tillåten blott om man tager hänsyn till alla dithörande
moment. För att nå till de sista, enklaste brottstyckena af ägghvitemole
kylen måste denna klyfvas på det mest ingripande och dock på det mest
skonsamma sätt. Härmed ifrågasattes starkt brukbarheten af en hel rad
annars använda medel för bestämmande af den kemiska konstitutionen,
såsom: torrdestillation, oxidation, inverkan af halogener, alkalier o. s. v.
Lyckligtvis äger man i de reagens, som organismen begagnar för
samma ändamål, nämligen i de ägghvitespaltande enzymen pepsin,
pseudopepsin, trypsin, papayotin m. fl., hjälpmedel, hvilka på det mest
skonsamma sätt genom enkel hydrolys sönderdela ägghvitekropparne utl
närmare och aflägsnare, vid intensiv eller långvarig inverkan till och med
i de allra sista sönderdelningsprodukterna. Därvid löper man ingen fara,
att den hydrolytiska klyfningen skall störas genom sekundära processer
eller förändringar af de bildade produkterna. Närmast enzymen i
afseende på sin verkan komma kokande mineralsyror, medels hvilka man
i hufvudsak får samma slutprodukter. Emellertid gör sig dessas
kondenserande verkan märkbar, och man får otrefliga produkter, s. k. melaniner,
hvarigenom vissa intressanta klyfningsrester undandraga sig en vidare
undersökning. Jämte dessa båda metoder kan inan begagna sig af andra
— bromering, kalismältning o. s. v.
En öfversikt öfver de hittills kända kolkärnor, som tillhöra de
typiska ägghviteämnena, lämnas här nedan.
I. Alifatiska kärnor.
Enbas.monaminosyror: Guanidin HN . C(NH2)2
Glykokoll CH9(NH2)CÖOH.
Alanin C2H4(NH2)COOH.
Aminosmörsyra CgH^NH^COOH.
Aminovaleriansyra C4H8(NH2)COOH.
Leucin C5H10(NH2)COOH.
Tvåbas, monamino-
syror.....................Asparaginsyra C2H3(NH2)(COOH)2.
Glutaminsyra C3H5(NH j(CÖOH)2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
