Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kärl af smält kiselsyra.
Ref.1) af Alb. Vesterberg.
Att döma af litteraturen torde det nog någon gång ha lyckats en eller
annan att af smält bergkristall framställa något mindre föremål, ett rör,
en liten flaska eller dylikt, men först på allra sista tiden har den
bekanta platinafirman Heraeus i Hanau i Tyskland förmått öfvervinna de
betydliga svårigheterna att smälta större mängder kvarts, så att en
fabriksmässig tillverkning af kiselsyreföremål blifvit möjlig. Nämnda firma har
därför numera i förening med glasbiåsarefirman d:r Sievert & Kuhn
upptagit fabrikationen af dylika kärl, och lär tillverkningen redan hafva
tagit rätt ansenlig omfattning. I allmänhet skall man redan nu af smält
kiselsyra kunna framställa alla sådana kärl och apparater, som hittills
kunnat tillverkas af glas medelst glasblåsarelampa, dock med den helt
naturliga inskränkningen, att tills vidare en viss gräns måste uppställas
för apparaternas storlek. Rör, smärre flaskor och kolfvar, äfven med
sidorör, luftkronometerkärl, deglar m. m. af smält kiselsyra utgöra redan
å fysikaliska och kemiska laboratorier mycket begärliga artiklar.
Det vore ock i själfva verket förvånande, om icke en kropp, som
till det yttre i intet afseende skiljer sig från glaset, men dessutom har
de två ofantliga fördelarne framför detta, att smälta omkring 800°
högre och att utan men kunna fördraga de häftigaste temperaturväxlingar,
icke skulle lämpa sig för en vidsträckt användning i industrien.
Det enkla experimentet, att man i en kolf af detta slag, som öfver
blästerlåga upphettas till hvitglödgning, kan gjuta vatten utan att kärlet
lider ringaste skada, torde väcka förundran äfven hos den i fråga om
apparatutrustning mest bortskämde kemist. Och då därtill kommer, att
detta kiselsyre-»glas» hvarken är hygroskopiskt eller vattenlösliga torde
man hafva rätt att förespå detsamma en storartad användning för
mångfaldiga vetenskapliga arbeten. Exempelvis böra deglar och skålar af
detta material i många, att ej säga flertalet, fall kunna ersätta våra
platinakärl. Visserligen duga de naturligtvis ej för sönderdelning af
silikat hvarken med soda eller fluorväte, men till ersättning kunna de
användas vid en mängd tillfällen, då platinakärl äro omöjliga, såsom för
glödning af lätt reducerade metallers föreningar, afdunstning af lösningar,
som innehålla fri klor o. s. v. Och om det i alla tider varit ett stort
önskemål för kemisterna, att erhålla en lämplig ersättning för den dyra
platinan, så är detta önskemål under närvarande höga platinapris mera
aktuelt än någonsin.
r) Efter Tonindustri-Zeitimg d. 3 Febr. 1903, s. 182.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
