Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Indunstningen af den kaustika luten sker såsom vid framställning
af vacuumsalt i barometriska vacuumapparater, helst dubbel- eller
trippelpannor, hvilka medgifva ett sparsamt bruk af bränsle.
I senare tid har ett nytt elektrolytiskt förfarande trädt fram, hvilket
till en början icke syntes låta inordna sig under någon af de förut
kända hufvudmetoderna, men som vid närmare skärskådande visar sig
vara ett mellanting mellan dessa. Den metod, som åsyftas, är den, som
kommit till användning vid den kemiska fabriken Aussig, vid hvilken
elektrolysen eger rum i en apparat utan diafragma. I ett lågt tråg är
en klocka nedsänkt. I klockan hänger den skifformade kolanoden,
medan jernkatoder löpa ned utanför klockan. Elektrolyten rinner in i
klockan i en jemn ström och mättad med alkali ut öfver trågets brädd.
Genom Förstegs undersökningar framgår, att det under anoden befintliga
lagret af saltlösningen tjänstgör såsom diafragma.
Emedan en viss kvantitet elektrisk ström sönderdelar mera
klor-kalium än klornatrium på grund af det förras större molekylarvikt
och kalihydrat har ett betydligt högre värde än natronhydrat, så
till-lämpas den elektrolytiska sönderdelningsmetoden företrädesvis på
klor-kalium. Griesheim-Electron förarbetar detta sistnämnda salt, medan
Badische Anilin- und Sodafabrik, som äfven tillämpar Griesheims metod,
lär sönderdela koksalt. Kvicksilfvermetoden med alla de modifikationer
Castner och Kellner gifvit densamma, eges af Solvay-verken och till
lämpas, så vidt man har sig bekant, på såväl klornatrium som klorkalium.
Aussig-metoden tillämpas för närvarande blott på klorkalium.
De på elektrolytisk väg framställda kaustika alkalierna innehålla
något hypoklorit, som synes icke helt och hållet kunna undvikas. För
de flesta tekniska användningar är detta af ingen vikt.
Den utomordentliga enkelhet och elegans, som utmärker den
elektrolytiska sönderdelningen af alkalikloriderna, äfven i den form som
processen för närvarande har, gör den frågan berättigad, om ifrågavarande
förfaringssätt är så afgjordt Öfverlägset de äldre, rent kemiska, att det
utan vidare är bestämdt att uttränga de senare. Röster ha nog hörts
äfven från mycket omdömesgillt håll, att så kommer att ske. Jå! man
har till och med förutsagt, att man i framtiden kommer att tillverka
saltsyra af klor, i stället för att, som förut skedde, all klor framställdes
af saltsyra. Det saknas ej ens patent på att öfverföra klor i saltsyra.
Men den erfarenhet, man hittills vunnit, gör, att man bör ställa sig
mycket tviflande beträffande utförbarheten af dylika idéer, hvilka åtminstone
måste anses vara alltför tidigt framkomna. Elektrolysen af ai kali klorider
har visserligen haft en oväntadt hastig och fullständig framgång i såväl
tekniskt som ekonomiskt hänseende, men slitningen på den väldiga och
mycket dyrbara maskinella anläggningen är så ansenlig, att den
ekonomiska vinsten håller sig inom de gränser, hvilka vanligen förekomma i
den kemiska industrien. Förhållandena inom den kemiska storindustrien
äro för öfrigt så invecklade, och de olika fabrikationerna hänga så ihop
med hvarandra, tekniskt såväl sorn ekonomiskt, att man måste taga i
betraktande en hel del omständigheter, innan man kan fälla något be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
