Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
hörande materialier äfvensom jästsvampar i olika kulturer och af olika
slag. För dem, som önska smaka på vakuumjäst öl vill jag nämna,
att Pilsenerbryggeriet i Stockholm äfven tillverkar sådant.
Enligt uppgift i utställningskatalogen skall Kloster bryggeriet i Ystad,
som har samma ägare som Helsingborgs bryggeri, vara det äldsta bajerska
bryggeriet i Sverige; det grundlades 1844.
Hörby ysteri A.-B. hade utställt margarinost af utmärkt beskaffenhet.
Sådan ost tillverkas af separerad mjölk, hvari emulseras oleomargarin
eller någon olja såsom isterolja, sesam- eller jordnötolja. Vid ystning
af en sådan emulsion får man helfet ost, som, om tillverkaren är hemma
i sin konst, smakar som helfet ost men ej kostar mer än hälften å 2/s
så mycket som sådan. Margarinost måste enligt lagen vara rödfärgad på
utsidan. Vid Hörby tillverkas omkring 500,000 kg. margarinost om året,
och dagligen användas 20,000 liter skummjölk. Det är därför säkerligen
ett af de allra största om ej det största ysteriet i riket. Margarinost är
en utmärkt vara, och jag skulle vilja uppmana alla att försöka den, men
af egen erfarenhet vet jag, att det är mycket svårt att få den i
Stockholm. Det vore nog ej utan sin nationalekonomiska betydelse, om man
här i Sverige kunde bekväma sig till att i större omfattning äta
margarinsmör och margarinost och i stället exportera mejerismör. Det skulle
säkerligen förbättra vår handelsbalans med flera millioner, och vi skulle
vara lika feta och arbetskraftiga för det.
Man har på senare tiden, i samband med frågan om ölets
beskattning, i nykterhetsvänliga kretsar mycket talat om danskt kronöl, det vill
säga ett maltstarkt men alkoholsvagt öl. Ett sådant har redan några
år tillverkats i Helsingborg af Wonris maltfabriks A.-B.; det kallas här
maltöl, exportöl eller pasteuriseradt hvidtöl. Maltölet håller 1.85 %^ alkohol
på en stamvört af 18—19 %; exportölet 1.35 % alkohol på en stamvört
af 11 % ; det smakade ungefär som danskt kronöl, det vill säga, det var
just icke godt, om man vant sig vid annat öl.
Svenska sockerfabrikerna hade en kollektivutställning, hvilken på
samma sätt som i Stockholm 1897 åskådliggjorde, hvilka betydande
summor denna industri tillför både stnten och i synnerhet jordbruket i
Skåne. Betskördarne växla rätt afsevärdt från det ena året till det andra,,
men man kan måhända såsom ett medeltal för de senare åren antaga
800,000 ton betor; skörden pr hektar uppskattas till 28 a 30 ton
tvättade betor, hvilket med ett pris af blott 17 kr. pr ton gör närmare 500
kr. pr hektar. För en medelskörd kräfvas omkring 26,000 hektar. Af
dessa ligga omkring 2,500 på Gottland och i Blekinge, men de
återstående, öfver 23,000, ligga i Skåne och gifva årligen en afkastning af
bortåt 11 millioner kronor. Staten får ungefär lika mycket och
fabrikerna för tillverkningen lika mycket som båda tillsammans, och vi andra
få betala hela kalaset. Om man nu besinnar, att Skåne tar in omkring
30 millioner på socker och minst 6 å 7 millioner på brännvin, så kan man
lätt förstå, att tillverkningsvärdet för alla industrierna i Skåne uppgår,
enligt den officiella statistiken, till 230 millioner kronor eller nära l/± af hela
rikets. Härtill kommer sedan afkastningen af det skånska jordbruket.
Det är således ej underligt, att skåningarne äro ett själfmedvetet folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
