Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Figuren, visar att de linier, som sammanbinda molekylär volymerna,l)
visserligen förlöpa bra nog oregelbundet, men dock i stort sedt äro
tämligen parallela med den räta prickade linie, som sammanbinder de kända
atom volym erna för (La,)
Ge ocb W. Två alldeles
bestämda afvikelser
finnas : för vattenfritt
ytter-biu m sulfat och — selenat.
Dessa afvikelser skulle
dock kunna förklaras
genom antagandet, att
dessa vattenfria salter,
vid de bestämningar af
spec. vikten, som utförts i
benzol, upptagit benzol i
st. för kristallvatten,
såsom »kristallbenzol» ;
analogier härtill äro
numera kända inom
mineralogien (för de s. k.
zeoliterna).
Största afvikelsen
förete f. ö. oxiderna; de
bland dessa som tillhöra
yttriumgruppen — Gd,
Er och Yb, ha
proportionsvis högre mol.-volym
än ceriumgruppens
oxider — La, Ce, Pr, Sm;
inom hvardera gruppen
går emellertid ändringen
temligen parallelt med
atom volymskurvans.
Variationen i
mol.-volymerna hos salter af
samma konstitution bör i hufvudsak vara beroende på variationen i de
ingående metallernas atom volymer. Vi kunna alltså af vår granskning
sluta, att atomvolymerna för Pr, 8m, Gd, Er, Tb ligga temligen nära
den räta linie, som förbinder Ce och W, såsom å den numera
full-ständigade kurvan, fig. 2 å följande sida anges.
Det bör anföras, att Steele, i samma afsikt att komplettera
atom-volymskurvan, sysselsatt sig med oxidernas mol.-volymer; på grund af
att han endast tagit dessa i betraktande, företer hans kurva ett
till-plattadt maximum för Gd, Er och Yb, hvilket ej torde vara riktigt. —
Redan 1880 ha L. F. Nilsson och O. Pettersson9) studerat molekylär-
’r Sm Gd Er Yb
130
*) Dessa äro, för de olika salterna, afsätta i samma skala, men från olika
0:punkter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
