Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
hvari något eller begge af dessa ämnen ingå, jämte föreningar af
kolsyrans, oxalsyrans eller karbaminsyrans radikal med ammonium eller
annan flyktig basradikal med amfogent syre.» Som af detta
patentanspråks formulering framgår, blomstrade ännu vid denna tid amfidteorien.
Sedermera arbetades äfven med tillsatser af vinsyrad ammoniak och
urin-ämnepreparat m. m. Snart kommo vi ock underfund med fördelen att
arbeta med gelatinerad nitrocellulosa, och använde vi härvid ättiketer,
då vårt bomullskrut utgjordes af högnitrerad nitrocellulosa. Den
gelati-nerade produkten pressade vi mellan enkom konstruerade, refflade
kopparplåtar, så att ett fabrikat i kornform erhölls. Något olyckstillbud
voro vi ej utsatta för, med undantag af det ofvannämnda skottet, då
ammoniumkarbonatet hade förflyktigats. Efter vidare utarbetande af
den under ofvannämnda patent skyddade uppfinningen sålde vi denna
till kapten G. Wallenberg, som fortsatte försöken och sedermera öfverlät
det nya krutet till svenska staten. Häraf blef så gråkrut och sedan
apyrit, som antogs till användning i svenska armén. (Jämför en senare
redogörelse af A. W. Cronquist i denna tidskrift år 1894.) Numera
användes lägre nitrerad cellulosa, som gelatineras med eter-alkohol.
Sprängämnestekniken är intressant, och har jag sedermera på flera
områden återkommit till densamma, jå, det är ej utan att jag »har en
idé» på ett sprängämne, som skulle ställa själfva nitroglycerinen i
skuggan. Dock detta tillhör ej 1880-talets minnen. Mycket skulle kunna
ytterligare om dessa tillfogas, om de stora rnjölk-, arsenik- och
vatten-»striderna» etc., hvilka i liflighet föga gåfvo senare dagars margarin-,,
såp- och tvål-»strider» etc. efter. Likaså om samfundets ställning till
den år 1888 på initiativ af V. Gröndahl, J. Landin, Joh. Ohlsson och
>J. Wiborgh bildade afdelningen för kemi och bergsvetenskap inom
Svenska teknologföreningen. Men utrymmet kräfver, att minnena här ej
svälla ut för mycket.
För öfrigt sluta mina kemistminnen från 1880-talets Stockholm
snart efter »krutets uppfinnande», ty år 1889 hade jag kommit in på
gastekniken och gasglöd ljuset, i hvars tjänst jag samma år företog en
resa till Tyskland, Frankrike och Sydamerika, hvarifrån jag ej återkom
förr än under senare delen af år 1890. Minnena från denna resa äro
sammanställda uti »Från Argentina, reseminnen och studier», Stockholm,,
Nordin & Josefsons förlag, 1890.
1890-talets kemistminnen få anstå till något senare jubileum. Man
bör ju ej heller skrifva historia alldeles för nära inpå samtiden. Blott
det må erinras om, att jag år 1897 hade nöjet fira Kemiskt tekniska
byråns 25-års jubilum, då vid densamma 100,000 analyser utförts, samt
att mina på egna arbeten baserade föredrag och meddelanden uti
Kemistsamfundet Öfverskrida trettiotalet, allt deltagande i diskussioner och
enbart refererande oberäknadt, hvartill nog komma minst lika många i
Svenska teknologföreningen och dess afdelning för kemi och bergsvetenskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
