Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
Ungefär samtidigt med och oberoende af de här relaterade
undersökningarna hade detta förhållande med fettkulornas söndersplittring fått
en praktisk tillämpning i utlandet. En fransman, A. Gaulin har
nämligen på senaste tiden framkommit med en maskin för att framställa
hvad han kallar »homogeniserad mjölk», d. v. s. mjölk, hvari samtliga
f ettkulorna äro på mekanisk väg söndersmulade till snart sagdt atomer.
Den härför använda maskinen är både dyrbar och komplicerad, ehuru
själfva principen för »homogeniseringen» är ganska enkel. Gaulin låter
nämligen i sin maskin mjölken under ett tryck af 250 atmosfärer och
vid en temperatur af 85° pressas i ytterst fina strålar genom kanaler,
hvilkas öppningar tilltäppas af en platta af agat. Genom det oerhörda
trycket tvingas mjölken ut men härvid reduceras fettkulorna till nästan
osynliga droppar, hvilka äro så små, att, om mjölken lämnas i hvila,
de ej förmå uppstiga till ytan och bilda något gräddlager. Ej heller
låter sådan mjölk annat än högst ofullständigt skumma sig medelst
separator. Afsikten med framställandet af en sådan mjölk är att
förebygga de stora olägenheter, som yppa sig vid förvaring af på flaskor
steriliserad mjölk. Om nämligen vanlig, genom kokning under tryck
steriliserad mjölk får stå någon tid, så bildar sig på ytan ett kompakt
lager, som består af fettdroppar, hvilka flutit tillhopa på grund af den
starka upphettningen. Detta gräddlager låter ej vidare likformigt
fördela sig i mjölken genom omskakning och gifver åt densamma ett föga
tilltalande utseende. Genom att på samma sätt sterilisera förut
»homogeniserad» mjölk, förebygges hopflytandet af fettkulorna och därmed
bildandet af detta fasta f ettlager på ytan. Flera fabriker, hvaraf en i Norge,
framställa redan sådan homogeniserad och steriliserad mjölk med godt
resultat.
Det här anförda må vara nog för att påpeka den praktiska
betydelsen af detta förut okända förhållande med fettkulornas mekaniska
sönderdelning. Vi komma nu till betydelsen af dessa förhållanden vid
de kemiska fettbestämningsmetoderna för mjölk.
Som bekant användes nu för tiden hufvudsakligen tvenne olika
analysmetoder för noggranna fettbestämningar i mjölk, nämligen dels den
s. k. extraktionsmetoden, hvilken består uti intorkande af en viss
viktsmängd mjölk på ett poröst ämne, såsom papper (Adams) eller kornad
kaolin (Nilson), och därpå följande extraktion af fettet med ren,
vattenfri eter i Soxhlets apparat, och dels Gottliebs modifikation af Röses
vikts-volumetriska metod, hvilken i synnerhet blifvit varmt förordad af d:r
M. Weibull på Alnarp. Flerfaldiga gånger har af olika kemister den
misstanken framkastats, att orsaken till att extraktionsmetoderna ofta
gifva lägre resultat än Gottliebs metod (särskildt vid skummjölk och
kärnmjölk) skulle vara att söka däruti, att en del af de finast fördelade
fettkulorna tränga så väl in i iritorkmngsmaterialets porer och blifva där
så fast inbäddade i det torkade kaseinet, att de ej låta extrahera sig af
etern, äfven vid mycket lång extraktionstid.
Vore detta resonnemang riktigt, så borde alltså resultaten afvika
desto mera t. ex. mellan Adams’ och Gottliebs metoder, ju mera
finfördelade fettkulor mjölken innehåller, och när det nu vid mina försök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
