Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
don höll minnestalet öfver professor L. F. Nilson, yttrade Sir William
Ramsay följande ord: »Jå, Sverige har häft utmärkta kemister i detta
århundrade, det är visst; det skall bli intressant att se, om det skall bli
så äfven i nästa sekel.» Dessa ord, som Sir William med humoristisk
anstrykning yttrade, borde gifva oss något att tänka på. Jag har ofta
måst erinra dem, då jag närvarit vid jubelfäster här och i Upsala. Det
synes visst, att denna gren af naturforskningen i synnerlig grad ligger
för vårt folks begåfning och intresse, och vi kunna hoppas mycket af
den insats Arrhenius bland andra gjort, men däremot synes det ganska
osäkert, huruvida denna riktning af forskningen i framtiden skall bära
namnet kemi eller fysik eller ens fysikalisk kemi. Kanske intetdera af
dessa namn kommer att passa, och tänk hvilken svårighet detta skall
bereda framtidens fackfilistrar! Ty nu skymtar äfven inom
naturvetenskapen fram något af det, som man kunde kalla »det tredje riget»,
— riket som ännu ej har namn — och åtskilligt af det vi senast fått
upplefva, ej minst vid detta års utdelning af Nobelpris, antyder att vi
stå framför dess port. Otto Pettersson.
Den första recensionen af Arrhenii elektrolytiska
dissociationsteori.
Af O. Pettersson.
(Aftryck ur Tidskriften Nordisk Revy för 15 Dec. 1884.)
Arrhenius, Svante, Recherches sur la conductibilité galvanique des
électrolytes. I. La conductibilité des solutions aqueuses éxtrémement
diluées. II. Theorie chimique des électrolytes. 63—89 ss; l plansch.
Stockholm. Akademisk afhandling (särtryck ur Bih. till
Vetenskapsakademiens handlingar.)
»From the further study of electrolysis we may expect to
gain improved views as to the nature of the chemical reactions,
and of the forces concerned in bringing them about... I cannot
help thinking that the next great advance, of which we ha ve
already seen some foreshadowing, will come ön this side».
(Lord Eayleigh).
Då presidenten för British Association yttrade dessa ord vid B. Ars
årsrnöter 1884, skulle han kunnat nämna såsom skäl för sin förhoppning,
att uppslaget till en rationell kemisk teori skall komma från elektrolysen,
att något dylikt inträffat en gång förut i historien. Elektrolysen har
verkligen skänkt kemien en allmänt erkänd och omfattad teori: den
Berzeliska. Denna föll, som bekant, tillfölje af Dumas’’ upptäckt, att
det negativa elementet klor kunde ersätta det positiva ämnet väte i org.
föreningar, utan att dessas allmänna karaktär förändrades. Men detta
förhållande skulle ej kunnat hindra återupptagandet af teoriens
grundtanke i en ny form. Införes i Berzelii teori det moderna
molekylbegreppet med dess åtskillnad mellan fri klor och klor såsom atom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
