- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Sextonde årgången. 1904 /
24

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24:

För att gifva ett begrepp om användbarheten af acetylen för olika
ändamål må nämnas, att uti försökslaboratoriet i Månsbo finnas, utom
20 lågor för belysningsändamål af olika storlek, 36 anslutningsstälien
för gassiangar och användas bunsenbrännare för 45, 25 och 13 1. acetylen,
trelågig d:o för tillsammans 120 1., femlågig d:o för 200 L, allt pr timme
räknadt, bläster af vanlig typ, ugn för elementaranalys samt gassmältugn
af Hempels konstruktion. Samtliga dessa apparater funktionera till
full belåtenhet.

l kbm. acetylen lämnar vid förbränning visserligen endast c:a 2.8
gånger så mycket värme som lysgas (14,000 kal. pr kbm. mot 5,000)
och c:a ö gånger så mycket som luftgas (2,000 å 2,500 kal. pr kbm.),
men härvid är att märka, dels att betydligt mycket mindre
förbränningsprodukter måste uppvärmas, hvarför lågan antager högre temperatur än
vid de båda andra gasarterna och till följd häraf jämförelsevis större
volym. Båda dessa förhållanden äro gynnsamma för öfverförande af lågans
värme på annat föremål och göra, att acetylenlågans effekt blir större än
t. ex. lysgaslågans. Detta förklarar det märkvärdiga men af praktiken
bevisade förhållandet, att en acetylen-bunsenbrännare med en gaskonsum
af c:a 25 1. pr timme fullt motsvarar både till storlek och
verkan en vanlig lysgas-bunsenbrännare som konsumerar
c:a 5 å 6 gånger så mycket gas. En 25 1. acetylenlåga
har vid 120 mm. tryck en höjd af 17—20 cm. och en
diameter vid foten af c:a 2—2.4 cm. Brännare med 45 1.
gaskonsum i timmen äro lämpliga för kokning och
afdunstning af något större vätskemängder, och sådana med c:a
13 1. pr timme lämpa sig för uppvärmning af torkskåp
och dylikt, hvartill blott kräfves liten låga.

Som sagdt är, hade de första brännarne benägenhet
att lätt slå ned, men denna svårighet är nu fullt
öfvervunnen. Man har nämligen helt enkelt gifvit
brännarerörets öfre ända en halfklotformig afslutning (fig. 1).
Halfklotet har samma diameter som röret själft och dess öfre
del är genomborrad, så att en mynning bildas med
betydligt mindre diameter än brännarerörets inre
genomskärning. För att kunna förstå denna h ai f klotformiga
sammandragnings verkningssätt och betydelse, vilja vi först
tillse huru det tillgår, när en bunsenlåga slår ned. Det
yttre förloppet är ju välbekant: med en knall förflyttar
sig lågan från brännarerörets öfre mynning ned till det
i dess inre förefintliga gasutströmningsröret, där sedan en
ofullständig förbränning äger rum. Vid nedslåendet
inträder sålunda en liten explosion: förbränningen fortplantar
sig hastigt genom hela den i brännareröret befintliga
gasmassan.

Grundbetingelsen för att lågan skall kunna slå ned är sålunda
förefintligheten uti brännareröret af en explosiv gasblandning, hvars hastighet
uppåt måste vara mindre än förbränningens fortplantningshastighet. I
vanliga fall innehåller brännareröret en ej explosiv gasblandning: luftmängden

Fig. 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1904/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free