Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
anlitande af bläster kan glödga kalk färdig o. s. v. Men man måste
äfven förstå att kunna handskas med en så hög temperatur.
Acetylen-lågans temperatur ligger, som vi sett, öfver platinans smältpunkt; man
måste sålunda utföra alla glödgningar med försiktighet och ej låta locka
sig till att använda allt för stora lågor för detta ändamål, i intet fall
större än 45 l.-bunsenbrännare; vanligen är 25 1.-brännare fullt tillräcklig.
Vid glödgning af platinaföremål torde man för säkerhets skull böra låta
gasen passera ett med en god acetylenreningsmassa, t. ex. puratylen, fylldt
torktorn, innan den kommer till bunsenlampan. Man försäkrar sig
härigenom om, att gasen är fullt fri från för platinan skadliga ämnen. Af
lågans höga temperatur följer äfven, att man ej kan använda mässingsnät
vid kokning, emedan de genast smälta sönder, ej heller kan med fördel
järnnät utan vidare användas, men däremot om de impregnerats med
asbest, kaolin e. d.? och vattenglas på midten — för öfrigt en mycket
treflig sorts nät, som man börjat att mer och mer använda äfven för
lysgasbunsenbrännare. Tänder man lampan vid slutna luftventiler,
erhåller man en starkt sotande låga. Man bör därför vid antändningen
tillse, att luftventilerna äro fullt öppna för att undvika onödigt
nedsmutsande af laboratoriet.
Äfven för laboratoriets belysning bjuder användandet af acetylen
åtskilliga fördelar, beroende på det alstrade ljusets hvita färg. Det af
acetylenlågan utsända ljuset har nämligen ett spektrum, som nästan
fullständigt öfverensstämmer med solljusets och i detta hänseende står
långt framför alla andra medelst konst alstrade ljusslag. Detta
underlättar icke blott i allmänhet alla arbeten och visar sig särskildt
gynnsamt vid för ögonen ansträngande arbete, t. ex. mikroskopering, utan
möjliggör äfven utförandet af åtskilliga titreringar vid konstgjord
belysning. Vid Auerljus framträder visserligen indikationerna i de flesta
fall hjälpligt, men dock ej med samma tydlighet som vid dagsljus. Vid
acetylenbelysning framträder emellertid indikatorernas färgomslag fullt
lika tydligt som vid dagsljus. Förf. har i detta hänseende undersökt
samtliga honom till buds stående indikatorer för alkalimetri, nämligen
lackmus, lackmoid, metylorange, fenolftalein, tropaeolin, cochenille, eosin,
jodeosin och fluorescin. Lika godt resultat erhölls vid titrering medelst
permanganat och jod, silfver, resp. klorbestämning enligt Mohr och
Volkard o. s. v. Med ett ord, vid acetylenljus låta titreringar utföra
sig lika lätt och säkert som vid dagsljus. Detta torde äfven vara fallet
med kolorimetriska bestämningar. — För belysning af sådana delar af
laboratoriet, där ljusets färg har mindre betydelse, torde det ur
sparsam-hetssynpunkt vara lämpligt att använda acetylenglödlj us, hvilket förbrukar
endast 30—40 % af den acetylengas, som åtgår för att i öppna
brännare alls trå samma ljusmängd.
Vid utförandet af en acetylenanläggning för laboratorier må man ej
genom billigt pris låta förleda sig att anskaffa ett dålig gasverk. Sådana
finnas tyvärr ännu i handeln, och bör man därför anförtro utförandet
endast åt fullt förstklassig firma. Reningsapparaten bör beräknas lx/2—2
gånger så stor som vanligt. I öfrigt kan gasverket uppställas på samma
sätt, som användes vid goda acetylenanläggningar för belysningsändamål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
