Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
Temperaturen hölls vid det angifna gradtalet så länge något
öfver-destillerade. Återstoden utgjordes af mer eller mindre fullständigt
koladt trä.
»Det kemiska förloppet vid träets sönderdelning torde man kunna
tänka sig på det sättet», säger Blacher, »att först (intill 300°)
växtämnenas labila atomgrupper afskiljas under bildning af ättiksyra, [-met}d-alkohol,-] {+met}d-
alkohol,+} gaser o. s. v. Därvid försiggår ock uti de k var blif vande
molekylkärnorna en partiell kondensation, hvilket antydes af den omständigheten,
att den erhållna träättikan äfven vid försiktig destillation vid låg
temperatur är tjärhaltig. Stegras temperaturen vidare (öfver 300°), så afskilja
de redan delvis kondenserade molekylresterna genom vidare sönderdelning
(vid 340—350°) tjäran, hvilken hufvudsakligen utgöres af kolväten.»
En fraktionerad torrdestillation kunde ju ha sina fördelar, men är
den redan i laboratorium svår att utföra, så blir den i stort rent af
omöjlig. Icke ens den i barrträet färdigbildad förekommande
terpentin-oljan kan vid kolning i stort afdestilleras, utan att förorenas af
tjärämnen. (Ur träspån däremot kan så dock ske medelst ånga.)
De uppgifter om utbytet af metylalkohol, ättiksyra, aceton etc., som
finnas i litteraturen, äro i allmänhet tillkomna vid torrdestillation i retort.
De så erhållna produkterna kunna emellertid icke utan vidare betraktas
såsom primära sönderdelningsprodukter af träet, ty retortväggen är alltid
högre upphettad, än det ställe i vedmassan, där sönderdelningsprocessen
just pågår, och därigenom kunna redan bildade ämnen ytterligare
sönderfalla. Sålunda ligger det nära till hands antaga, att de i
trädestillationsprodukterna städse uppträdande ketonerna vid en sådan sekundär reaktion
blifvit bildade genom sönderdelning af fettsyror.
Med anledning af reflexioner i denna riktning framhöll förf. uti en
uppsats »Trädestillation och kolning», uti Bihang till Järnk. Ann. 1900,
några fördelar af att utföra torrdestillationsprocessen i en ström af
upphettad indifferent gas i stället för i retort. Dessa fördelar ligga icke endast
i minskad sannolikhet for ofvannämnda sekundära reaktioner (hvilka äfven
Släcker antyder, Chem. Industrie 1900, 509), utan ock däruti, att värmet
enligt denna princip fullständigare tillgodogöres, därigenom att detta mera
direkt tillföres veden. Uti samma uppsats (Bih. till Järnk. Ann. 1900)
redogöres ock för några på senare tiden föreslagna torrdestillationsapparater.
I termiskt hänseende är trädestillationsprocessen heller icke närmare
utredd, men det synes sannolikt, att vid densamma värme frigöres. I
praktiken åtgår emellertid detta oaktadt en stor mängd bränsle vid vedens
kolning, men detta beror därpå, att mycket hygroskopiskt vatten först
måste förjagas ur veden, att en viss temperaturförhöjning är nödvändig
för reaktionens inledande äfvensom på värmeförluster genom strålning
och ledning.
Kolning uti en indifferent gasström är ingalunda något i praktiken
okändt. Förloppet uti hvarje kolugn, vid hvilken förbränningsprodukterna
från eldstaden få passera direkt igenom den vedmassa, som skall kolas,
kan hänföras till denna princip.
I anslutning till denna flyktiga öfverblick hänvisas den, som har
större intresse för ämnet, till en i ofvannämnda uppsats i Bih. till Järnk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
