Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Fig. 11.
läge i apparaten blir naturligtvis
förstorad på projektionsskärmen, hvilket i hög
grad försvårar inställningen. De vid
projektionen använda färgfiltrerna måste
äfven anpassas efter den ljuskälla, man
använder. För att bilden skall återgifvas
i naturliga färger fordras nämligen, att
det hvita ljus, som genom de tre
färgernas blandning på skärmen bildas, i
spektroskopet, gifver ett med den vid
bildernas tagning använda ljuskällan
identiskt spektrum, d. v. s. äro bilderna
tagna vid dagsljus skola färgerna i detta
spektrum, hafva samma inbördes valör
som i solspektrum. Då elektriskt ljus
är mera rikt på violetta strålar än t. ex.
kalkljus, kan man ej använda alldeles
samma färgfiltra för dessa båda ljuskällor.
De bilder, man på ofvan beskrifna
sätt erhåller, äro emellertid så att säga
endast optiska bilder. Vill man hafva
en varaktig bild, en bild, där färgerna
bestå af färgämnen, måste man slå in på en helt annan väg för att förena
delbilderna. Här får den subtraktiva färgsyntesen sin tillämpning.
Såsom redan är nämndt, måste man strängt skilja på den additiva
och den subtraktiva färgblandningen. I förra fallet är det, såsom namnet
angifver, fråga om summering af
ljussorter och resultatet af
komponenternas blandning blir hvitt.
I senare fallet är det fråga orn
blandning af färgämnen, som hvar
och en absorberar vissa ljussorter,
de tre komponenterna bilda här, orn
de äro tillräckligt intensiva, svart. 1)
Fig. 12 är exenipel på den
subtraktiva färgblandningen. Tre
cirkelrunda figurer i färgerna rödt,
gult och blått (fargfiltrernås
komplementfärger) äro här tryckta så
att de delvis täcka hvarandra; vi
se, att där rödt och gult
sammanfalla, bildas orange, rödt och blått
Fig. 12.
bilda violett, gult och blått bilda grönt och slutligen där alla tre färgerna
sammanfalla bildas svart. Genom att förändra intensiteten hos den ena
’) Ett färgadt föremål har den färg, som det reflekterar. Vi kalla ett föremål
t. ex. rödt därför att denna färg af det påfallande hvita ljusets färger
hufvudsakligen reflekteras, de öfriga absorberas mer eller mindre fullständigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
