Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
som härigenom hotades att få sin existens undergräfd, att blifva
ruinerade, af staten ersattes sina lidna förluster. Han påvisade äfven, att
detta icke var en förut okänd sak för den svenska lagstiftningen, utan
att samma tanke gjort sig gällande vid brännvinsbeskattningen och vid
åtskilliga andra tillfällen. Han vidfogade sin motion ett uttalande af
professor Winroth, som ansåg, att staten på civilrättslig väg skulle kunna
bli skyldig att ersätta de bryggerier, som på detta sätt blifvit lidande,
deras förluster eller åtminstone de inventarier, den inredning o. d., som
på detta sätt blifvit för dem värdelösa. Till samma riksdag inlämnade
han äfven en annan motion, däri han föreslog enbeskattning af maltdrycker
på andra grunder än den kungl, propositionen. Den gick ut på
beskattning af allt malt användt till salu hållna maltdrycker. Dessutom
föreslogos andra skattesatser, nämligen att normalskattesatsen skulle utgå med
12 öre per kg., men
för de första 20,000 kg. utgöra............... 5 öre
» » nästa 30,000 » » ............... 7 »
» » » 50,000 » » ............... 9 »
» » » 100,000 » »............... 11 » .
Vidare föreslog han att minsta kvantum, för hvilket ett bryggeri hade
att betala skatt, skulle vara 65 kg. malt per helgfri dag. Detta
motiverades därmed, att hvart och ett bryggeri skulle betala så stor skatt,
att den betäckte de kostnader, kontrollen kräfde.
Men det är gifvet, att äfven med den beskattningsgrund, som hr
Lycliholm föreslagit, kunde icke skapandet af orättvisor undvikas. Vi
hafva en del bryggerier här i landet, hvilkas medelafverkning icke går
upp till den föreslagna minimikvantiteten, hvarför han äfven i denna sin
motion föreslagit, att staten skulle på lämpligt sätt ersätta dessa
bryggerier, som icke ansågo sig kunna betala den minimiskatt, han föreslagit.
I sin motion bibehöll han äfven förslaget att gifva en definition på
svagdricka. Svagdricka var — såsom den kungl, propositionen definierade
det — en dryck, hvars alkoholhalt icke öfversteg 2x/4 volymprocent, och
som var inbryggd med en vört icke öfverstigande 6 procent Halling. Han
bibehöll densamma, därför att den skulle kunna läggas till grund för en
kommande försäljningsförordning.
Äfven af nykterhetspartiet väcktes en motion till denna riksdag,
framlämnad af lektor Waldenström. Den föreslog ungefär samma sak
som Kungl. Majrt gjort i sin proposition, dock med den betydligt stora
skillnaden, att skattefritt bryggeri skulle få brygga huru extraktrik dryck
som helst, blott dess alkoholhalt icke öfverstege 2*/4 volymprocent.
Det var alltså tre förslag, som bevillningsutskottet och riksdagen vid
detta tillfälle hade att behandla, och det var ett ganska drygt arbete,
synnerligast som det statistiska material, hvaröfver riksdagen, liksom
förut kommittén, förfogade, var af mycket knapphändig och, som det
sedermera visat sig, högst otillförlitlig beskaffenhet. Utskottet delade sig
i två grupper — två hälfter skulle man kunna säga — ty majoriteten
var icke stor. Minoriteten föreslog till riksdagens antagande en lag i
ungefärlig öfverensstämmelse med Lyckholms motion, under det att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
