Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
inblåses en kraftig luftström i den jäsande mäsken, och efter jäsningen
sjunker jästen till botten.
Numera arbetar på sin höjd en af Sveriges fabriker uteslutande efter
skumjästmetoden. Vid flera användas båda metoderna och sannolikt till
öfvervägande del blåsmetoden.
I de förenämnda tillverkningsbevisen uppgifvas alla till
pressjäst-tillverkningen använda råämnen, såsom torkadt malt, säd af olika slag,
melass, kli, maltgrodd, pressjäst, svafvelsyra. Af dessa hafva pressjäst
och svafvelsyra uteslutits ur efterföljande tabell, alldenstund de ej kunna
sägas direkt bidraga till vare sig jästens eller alkoholens förökning.
Däremot bidraga malt, säd, kli, maltgrodd genom sin stärkelse- och
melass genom sin sockerhalt till alkoholbildning samt de kväfvehaltiga
bland dem både genom stärkelse, kväfve- och fosforsyrehalt till jästens
förökning. Vanlig säd innehåller tillräckligt mycket kväfvesubstans och
fosforsyrade salter för att kunna lämna material både till alkohol- och
jästbildning, men melass kan af brist på dessa ämnen ej enbart
användas till pressjästberedning. Bristen måste i detta fall fyllas genom
särskild tillsats af ägghviterika ämnen såsom maltgrodd, kli och dylikt.
För att göra ägghviteämnena i maltgrodden lättare tillgängliga för jästen
^ller för att, som man säger, peptonisera dem, uppvärmes maltgrodden,
i synnerhet när melass utgör det hufvudsakliga inmäskningsmaterialet,
med svafvelsyra.
Alldenstund säd, melass, kli och maltgrodd ej äro direkt jämförbara
såsom alkoholbildande ämnen, enär deras halt af jäsbara kolhydrater är
mycket olika, har jag, för att kunna reducera dem till samma enhet,
trott mig böra utgå från deras stärkelsehalt och har därvid antagit, att
100 kg. torrmalt .......................................... motsvara 68 kg. stärkelse
» » råg, rågmjöl och majs..................... » 63 » »
» » korn............................................... f » 60 » »
» » hafre och bohvete ........................... » 55 » »
» » kli ................................................... » 501) » »
» » maltgrodd....................................... » 301) » »
» » melass ............................................. » 50 » »
Med användning af dessa reduktionstal har jag för hvarje fabrik
fått en viss mängd stärkelse och därur med tillhjälp af de officiella
uppgifterna om hvarje fabriks tillverkning af brännvin och ren jäst
beräknat utbytet af dessa pr 100 kg. stärkelse, såsom närmare
framgår af vidstående tabell.
Af tabellen synes, att, i motsats till hvad man vore benägen att tro,
ett stort brännvinsutbyte mycket väl kan vara förenadt med ett stort
jästutbyte. De tre fabriker, som haft största jästutbytet, hafva tillika
haft mycket stort brännvinsutbyte.
En omständighet, som måhända förtjänar beaktas, är att vid alla
tre dessa fabriker användts maltgrodd; vid andra har maltgrodd däremot
*) För rågkli uppgifves stärkelsehalten visserligen till 60 % och för maltgrodd
till 42 %, men vid mäskningen torde säkerligen ej hela denna mängd kunna
tillgodogöras såsom stärkelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
