- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Sextonde årgången. 1904 /
183

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

183

icke sägas detsamma, och en person, hvilken vill uppträda som en
offentlig målsman för en sak, torde böra behandla densamma mera korrekt.
Stockholm i november 1904.

H. Gentele.

Årets Nobel-pristagare i kemi.

Af H. G. Söderbaum.

Som bekant har Vetenskapsakademien tillerkänt 1904 års kemiska
Nobelpris åt professorn vid University College i London, Sir William
Ramsay, för den förtjänst han inlagt genom upptäckten af de
indifferenta gasformiga grundämnena i luften samt genom bestämmandet af
deras plats i det periodiska systemet, och den frejdade engelske forskaren
har i dessa dagar gästat Sveriges hufvudstad för att ur konungens hand
mottaga den honom tilldelade belöningen. En kortfattad öfversikt af
hufvuddragen i hans lif och verksamhet torde under sådana
omständigheter för denna tidskrifts läsare äga aktualitetens intresse.

Ramsay är till börden skotte. Född den 2 oktober 1852 i Glasgow,
saknar han icke vetenskapliga anor. Han är brorson till geologen Sir
Andrew Ramsay, och farfadren, som dog 1827, var en på den tekniska
kemiens område särdeles verksam man.1)

William Ramsay studerade i sin födelsestad åren 1866—1870, men
begaf sig därefter till Tyskland och arbetade 1870—1872 på Flitigt
laboratorium i Tubingen. Här förvärfvade han sistnämnda år sin
doktorsgrad genom en dissertation öfver ortotoluylsyran och dess derivat.
(Han har sedermera äfven kreerats till hedersdoktor i Dublin.) Efter
återkomsten till fäderneslandet blef han 1872 kemie assistent vid
An-derson’8 College i Glasgow och erhöll 1874 en liknande befattning vid
universitetet i samma stad. År 1880 utnämndes han till professor i
kemi vid det 1876 grundade University College i Bristol och fungerade
från och med 1881 äfven som »principal», d. v. s. rektor
därsammastädes. I Bristol kvarstannade han till 1887, då han kallades att
bekläda den kemiska lärostolen vid University College i London. Här har
han allt sedan dess varit oaflåtligt verksam.

Redan innan Ramsay genom sin 1894 i förening med lord Rayleigh
offentliggjorda upptäckt af argon ådrog sig hela den bildade världens
uppmärksamhet, hade han inom fackkretsar förvärfvat sig ett ansedt
namn genom en omfattande och mångsidig vetenskaplig
författarverksamhet. Hans tidigaste arbeten falla inom den organiska kemiens
område. Det är redan nämndt, att hans inauguraldissertation afhandlar

*) Ursprungligen fabrikant af träättika, var denne Ramsay en af de förste, som
framställde klorkalk och kaliumkromat fabriksmässigt; han införde äfven åtskilliga
förbättringar i färgeritekniken. Att han åtnjöt anseende i vetenskapliga kretsar,
framgår däraf, att han omkring 1800 fungerade som president i Chemical Society
i Glasgow.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1904/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free