Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
Öfriga länders insats å kemiskt område var ytterst obetydligt.
Till S:t Louisutställningen förtjänster i kemiskt afseende bör räknas
en rad ypperliga föredrag af N?f, Clarke, Ramsay. Moissan, Van’t
Hoff, Ostwald och andra framstående kemister. Dessa föredrag utgjorde
en del af kongressen för »Arts and Sciences», som sammanträdde i slutet
af september månad. Det skulle här emellertid föra alldeles för långt
att ens flyktigt beröra innehållet i dessa föredrag.
Det totalintryck, den kemiska utställningen lämnade, var, att någon
i eminent grad uppdrifven kemisk industri ännu ej existerar, men å
andra sidan synes denna världsutställning hufvudsakligen vara
framtvingad af ett lokalt intresse för staden S:t Louis’ utveckling, och den
allmänna anslutningen lämnade därför mycket öfrigt att önska.
Tvifvelsutan är den kemiska industrien betydligt längre kommen än S:t
Louisutställningen gaf vid handen. Och som denna industri mer än flertalet
andra har till förutsättning ett djupare vetenskapligt forskningsarbete,
som ännu knappast hunnit utbildas, men på hvars alstrande det arbetas
med oerhörd energi vid Förenta Staternas universitet och högskolor,
så torde det sannolikt ej dröja länge, innan en äfven i förhållande till
landets egna stora resurser mycket betydande kemisk industri där
kommer att vara tillfinnandes.
Den kemiska industrien i Sverige under de
senare åren.
Af i. G. Ekstrand.
För fem år sedan hade jag nöjet att i Kemistsamfundet gifva en
skildring af den kemiska industriens utveckling under de 25 åren 1871 —
1895, och det är nu min mening att nämna några ord om de därpå
följande 5 åren. För att få en riktig inblick i ett lands ekonomiska
förhållanden, vare sig de närmast beröra dess industri eller andra
lifsyttringar, måste man träget studera statistikens siffror, ty blott dessa
kunna gifva svar på frågan, hurudant ett lands hälsotillstånd är, på hvilka
områden dess verksamhet företer en utveckling eller tillbakagång.
Socker. Under de 10 sista åren har Sveriges sockerproduktion fått
en sådan omfattning, att den fullständigt kan fylla landets behof och
till och med därutöfver. Men hvitbetskulturen är ganska nyckfull,
beroende på väderleken, så att en hektar jord ena året lämnar öfver
30 ton betor och det följande blott omkring 20 ton. Det goda året blir
skörden från 30,000 hektar omkring 900,000 ton betor med ett
sockerutbyte af öfver 120 millioner kg., som gifva ett öfverskott öfver landets
konsumtion af bortåt 15 millioner kg. För nästa år besluta fabrikerna
då en inskränkning i odlingen med t. ex. 25 %. I stället för 30,000
hektar odlas sålunda blott 23,000 och, om nu skörden samtidigt minskas
till 20 ton pr hektar, blir hela betkvantiteten blott 460,000 ton med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
