Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
att kunna bedöma, huruvida ett bränneri skötes ordentligt och
brännvinsutbytet står i riktigt förhållande till de inmäskade råämnena, göres af
kontrollören inom hvarje bränneri en beräkning efter af kontroll byrån
angifna grunder öfver det brännvinsutbyte, som borde ha erhållits ur
de använda råmaterialen, hufvudsakligen säd och potatis. Genom en
jämförelse mellan det beräknade och det verkligen erhållna utbytet finner
man, huruvida bränneriet är väl skött. För enstaka brännerier finner
man vid en dylik jämförelse ganska betydande skillnader mellan det
beräknade och verkligen erhållna utbytet, men för hela riket blir
skillnaden mycket obetydlig, hvilket talar för riktigheten af
beräkningsgrunden. Alltnog man ser tydligt, huru i de provinser, där brännerierna
äro gamla och små, utbytet blir mycket dåligt, så t. ex. i Örebro,
Östergötlands och Elfsborgs län, hvaremot i Kristianstads län med en mängd
nya och tidsenligt inrättade brännerier, utbytet blir synnerligen godt,
och då nästan hälften af allt bränvin tillverkas i Kristianstads län, och
*/4 i Malmöhus, torde man kunna säga, att brännvinsindustrien i det
stora hela står ganska högt och i tekniskt afseende uthärdar jämförelse
med hvilket land som helst.
Tillverkningen, som i medlet af 1890-ialet gått ned till 33 millioner
liter, började sedan stiga och var 1901—1902 uppe i öfver 49 millioner;
sedermera har den åter sjunkit och var tillverkningsåret 1903 —190438
millioner liter. Allt tillverkadt brännvin så när som på reningsaffallet
förtäres i Sverige och ej så litet därtill i form af whisky, konjak, rom
m. m. importgods.
Pressjästfabrikerna, täcka så godt som fullständigt landets behof af
jäst. År 1902 funnos 13 fabriker med en tillverkning af 26,200 dt. ren
jäst till ett värde af 2i/2 millioner kr. Emedan någon export knappt
kan komma i fråga och den inhemska marknaden ej nämnvärdt torde
kunna ökas, måste fabrikerna söka att dela denna sig emellan, hvilket
ej kunnat ske utan kännbara konkurrensstrider.
I allmänhet användes numera blåsmetoden för tillverkningen, och
medelutbytet af 100 kg. stärkelse i den använda säden var sista
sommaren 63 liter brännvin af n. st. och 30.5 kg. ren jäst, medan i ett
vanligt bränneri 100 kg. torr stärkelse anses böra lämna omkring 100
liter brännvin af n. st. Man skulle således kunna säga, att 30 kg. jäst
motsvara 37 liter brännvin, ehuru detta visserligen icke håller streck
vid någon enda fabrik, om man granskar dess utbytessiffror.
Den ojämförligt största fabriken är Tallbacken vid Rotebro, som
tillika är landets största bränneri.
Brännvin af sågspån och hvitmossa. Många af de närvarande
erinra sig kanske, att vid teknikermötet i Stockholm 1897 norrmannen
Simonsen höll ett föredrag om tillverkning af brännvin af cellulosa.
Detta tillgick så, att l del ren cellulosa eller sågspån upphettades i
autoklav i ll/2 timme vid 10 atm. tryck med 6 delar svafvelsyra af
0.5 %. Härvid erhålles en jäsbar sockerart, som utgör något öfver 40 %
af cellulosans vikt. Man kan på detta sätt erhålla omkring 6l/2 kg.
absolut alkohol af 100 kg. sågspån; till jämförelse må nämnas, att man
af 100 kg. svensk potatis erhåller omkring 10 liter absolut alkohol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
