Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
tillfällen framhållit i Kemistsamfundet, men sockertillverkning torde knappt
kunna bedrifvas med framgång annorstädes än i Skåne och möjligen
södra Halland och Gottland, hvilket skattesystem som än användes.
Fubrikatskatt är den skatteform, där det vid hvitbetssockerfabrikerna
utvunna råsockret är toremål för beskattning. Här uppväges och
klassificeras omedelbarligen det erhållna råsockret och belägges med skatt i
förhållande till sin renhet. Detta beskattningssätt tillämpas hos oss på
brännvin som uppmätes såsom råbrännvin, och alkoholhalten däri
bestämmes med detsamma, hvarefter skatten beräknas efter litertal af s. k.
normalstyrka eller 50 % alkoholhalt. Denna reduktion till
normalstyrka sker i de svenska brännerierna medelst automatiska
mätapparater, konstruerade af Gebriider Siemens i Berlin, hvadan kontrollören
i bränneriet när som helst kan på apparaten direkt afläsa, dels huru
många liter sprit af obestämd styrka passerat genom den, dels huru
många liter af 50 procent detta utgör. Hade man nu någon möjlighet
att lika behändigt afgöra, huru mycket rent socker som finnes i en viss
mängd råsocker, så vore fabrikatskatten på socker både bekväm och
rättvis; men dess värre har man ännu icke fått någon sackarimeter, som
är lika lättskött som en alkoholometer, utan man har i de länder, där
fabrikatskatt på socker förekommer, sökt reda sig på annat sätt. I
Danmark har man sedan 30 år haft fabrikatskatt, och uppskattningen af
sockrets kvalitet är där så enkel, att den går ännu fortare än bränneriets
profning med alkoholometer. Sedan ett sockerkok blifvit centrifugeradt,
tager kontrollören ett prof af sockerhögen och jämför dess färg med färgen
hos n:r 19 holländsk standard. Är det mörkare än detta standardprof, blir
skatten 4.5 öre pr kg., är det lika med eller ljusare än standardprofvet blir
skatten 5.14 öre, och därmed är saken klarerad men det förtjänar särskildt
framhållas, att skatten är mycket låg och skillnaden i skatten högst
obetydlig, blott 0.64 öre, hvarför det i skattehänseende ej spelar någon större
roll, om ett misstag begås vid skattesättningen. I Frankrike hade men
till en början en liknande kolorimetrisk metod för att afgöra, till hvilken
skattesats det centrifugerade sockret skulle hänföras, men här voro
skattesatserna flera och höga, och man började därför redan 1875 införa
sackari-metrisk analys, som från 1880 varit obligatorisk. Denna afser att
utröna, huru mycket raffinad man kan utvinna ur en viss sockermängd,
och tillgår så, att man först med polarimeter utröner dess halt af socker,
sedan bestämmer glykosen och askan. Från den polariserade
sockermängden subtraheras 4 ggr den så erhållna askan och 2 ggr glukosen, och
resten blir sannolika raffinadrendementet. Till dessa bestämningar
fordras både kemister och laboratorier, och i Frankrike, där fabrikatskatten
varit gällande i en eller annan form ända till Brysselkonventionen, som
trädde i kraft hösten 1903, har det funnits en mängd statslaboratorier
för sockerundersökningar, till hvilka prof skickats från alla både
råsocker-fabriker och raffinaderier. Ensamt vid centrallaboratoriet i Paris
förekomma dagligen under kampanjen omkring 250 sockeranalyser, hvilket
kan ge en föreställning om den mängd kemister som erfordras för
fabrikatskattekontrollen. (Forts.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
