Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
brinnande, dels lampans särskilda delar förevisades och demonstrerades.
(Föredraget finnes infördt i detta häfte.)
Efter föredraget frågade prof. Arrhen^^ts om det i
utströmnings-öppningen afsätta kolet vore rent kol, enligt Berthelat torde det hålla
mycket kolväten; ingeniör Fahnehjelm, om regulatorn ai]tid funktionerar
samt oj n kolafsättningen ej är så stor, att lampan emellanåt måste tagas
isär; själf hade han häft besök af d:r Carlson, för öfverläggning om
denna sak; d:r Ekstrand, om man försökt att genom några anordningar
dämpa luxlampans buller, hvilket gör den mindre användbar inomhus.
Härtill genmälte föredraganden, att han ej kände till någon
undersökning om det ur fotogen afsätta kolets vätehalt, men att Ipatieiv vid
sina arbeten med alkoholer synes ha ansett det vara rent kol (grafit),
som afsattes; så vidt han kände, fungerade reduceringsventilen och
lampan i öfrigt oklanderligt; bullret torde ej kunna aflägsnas mer än
möjligen till den del däraf, som berodde på den växlande
förbränningshastigheten hos olika partier af en ej fullt homogen gasluftblandning,
enär lampan lör att fungera säkert behöfde ett tryck af ll/2 — 2 atm.,
men vid en gasstråles utströmning äfven under åtskilligt Jägre tryck
alltid stående svängningar uppkomme, hvilka gåfve resonans i lågspridaren.
5) Ingeniör G. Lundell redogjorde för tillverkningen af glödstrumpor
vid aktiebolaget Keros’ fabrik. (Redogörelsen införd i detta häfte.)
Med anledning af detta meddelande nämde kand. Witt, att Knöfter
m. fl. utarbetat metoder att inblanda toriumsalt i en lösning af
kol-lodiumsilke för att på detta sätt få en väfnad, som i hela sin massa
vore likformigt impregnerad med torjord. Ingeniör Berglund sporde,
hvad som menas med ramiegarn, hvarpå ingeniör K. E. Peterson
upplyste, att sådant tillverkas af en indisk eller kinesisk nässelart med
mycket långa fibrer. Hr Ekstrand sporde, om det vore bekant, huruvida
glödstrumporna i stadens gaslyktor räckte längre nu än vid deras första
införande, då för hvarje lykta beräknades 4 glödstrumpor om året.
Ingeniör M. von Post frågade, om uttjänta strumpor hade något saluvärde
och hr K. E. Peterson, om ett tänj barare tyg till strumpan ansågs
vara bättre än ett mindre tänjbart; ansåg att en mycket vanlig orsak till
den ringa hållbarheten hos tyktstrumporna varit den, att lyktstolparna
blifvit påkörda, hvilket senare föranledt deras inflyttande ifrån
trottoarkanten; äfvenledes vore strumporna känsliga for fuktig väderlek. Herr
Fahnehjelm framhöll, att äfven skakningen på gatorna är skadlig för
strumporna och att dessa i början varit mindre hållbara, emedan toppen
blifvit illa afbränd; en annan viktig orsak till strumpornas förstöring är N
dammet; den normala lifslängden för en strumpa är 4,000 timmar med
en ljusstyrka ej understigande 60 normalljus; på senare åren har
nämligen ljusstyrkan tilltagit med omkring 25 %, på grund däraf att renare
salter användas; han hade också gjort samma erfarenhet som vid
försöksanstalten i Tyskland, nämligen att ljusstyrkan i början tilltager, ett
aftagande beror därpå, att torjordsskelettet sintrar, samt äfven på
rå-strumpans beskaffenhet; viskosstrumpan hade en synnerligen stor
ljusstyrka. Numa Peterson^ handelsaktiebolag hade sedan någon tid gjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
