Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
form vanligen uppvärmts, är det därför ej sannolikt, att någon naturlig
oförändrad hartssyra hittills blifvit framställd, och gäller detta i än högre
grad i de fall, där man utgått från en redan starkt upphettad kådrest,
nämligen kolofonium.
De hartssyror, som uppstå vid vakuumdestillation af grankåda och
alltså höra finnas i dennas kolofonium, vilja vi henämna: den
vänstervridande a- och den högervridande ft-kolo/onsyra.
Af de båda ursprungliga, i vinterkådan påvisade hartssyrorna
benämnes: den vänstervridande a- och den högervridande(?) ft-sapinsyra
(lat. Sapinus; fr. sapiri).
De tidigare ur gran- och tallkåda samt ur amerikanskt kolofonium
framställda hartssyrorna, nämligen abietinsyra, silvinsyra, pininsyra och
kanhända äfven colopholsyra synas alla hafva varit blandningar af
nyssnämnda kolofon- och sapinsyror, men därjämte möjligen äfven af andra syror.
Genom att i vakuum destillera amerikanskt kolofonium och
behandla destillatet på analqgt sätt som vid framställning af kolofon sy ror na
hafva ock liknande syror- erhållits. Vid destillationen öfvergick nästan
alltsammans före 3 O O V hvilket äfven var att vänta, då kolofoniet endast
innehöll helt litet i pelroleumeter olösliga oxidationsprodukter.
Hartssyrornas förändring vid upphettning kan närmast antagas bestå
i en genometrisk om-lagring af samma art som den, hvilken äger rum
vid upphettning af enbasiska sockersyror tillsammans med organiska
baser.1) Möjligen undergår ock en del af hartssyrorna vid upphettning
en liknande förändring som vid upphettning af terpenerna, så att en del
racemiska, äfven icke stereoisomera syror bildas.
a- och /9-kolofonsyrorna äro isomorf a; de hafva nämligen mycket
nära lika kristallformer och kunna kristallisera tillsammans i
godtyckliga proportioner, bildande enhetliga kristaller.
Det är dock iakttaget att, under det att a-kolofonsyran endast har
den högra bakre pyramidytan utvecklad, har /?-kolofonsyran både den
högra och vänstra bakre pyramidytan, dock såsom det tyckes den vänstra
något starkare utvecklad.
Att de båda kolofonsyrorna äro isomorfa förklarar svårigheten att
medelst fraktionerad kristallisation skilja dem åt och måhända af ven "det
förhållandet, att de i blandning synas bäst kristallisera.
Redan tidigare har påvisats, att hartssyrorna upptaga syre ur luften.
Sapinsyrorna oxideras företrädesvis lätt, och den därvid först
uppkomna syran, C20H3003, upptar i sin ordning syre, så att en hel serie
af oxiderade hartssyror kan uppstå. Något medel att begränsa
oxidationen eller åtskilja de olika oxiderade hartssyrorna har hittills ej
ut-funnits. Ifrågavarande oxidationsprodukter äro amorfa, olösliga i
petroleumeter, hvarigenom de kunna afskiljas från de kristalliserade hartssyrorna.
I förhållande till dessa senare äro de äfven svårlösliga i terpentinolja.
—–––––– (Ports.).
’) E. Fischer, Ber. d. d.. Ghem. Ges., 23, 799.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
