Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
sprutas öfver oxidationsbäddar. Hr K. E. Peterson fattade fullväl, att
man i England och Tyskland, med deras smärre vattendrag och täta
befolkning, måste anlita helt andra metoder än hos oss särskildt för att
rena kloakvatten, och hvad Hammarbysjön angår, kan man ej på enklare
och verksammare sätt oskadliggöra dess illaluktande tillflöden än genom att
leda dem ner i Saltsjön, där de mycket snart blifva fullständigt renade.
Ingeniör Lundström trodde likaledes, att man i allmänhet ej behöfde
vidtaga några särskilda åtgärder för vattnets rening här i landet, men
vid vissa fabriker, särskildt vid många af de skånska sockerfabrikerna
vore en rening af fabriksvattnet, innan det utsläppes i närmaste
vattendrag, i hög grad önskvärd.
Föredraganden ville med afseende på priset för dricksvattnets rening
nämna, att i Hastings kostnaden för filtrerkolonnernas skötsel och rening
uppgifvits till mindre än l öre pr 30 kbm. vatten, hvilket sannolikt är
vida mindre än motsvarande kostnad för skötseln af de vid Norsborg
befintliga filtra; anläggningskostnaden vid Norsborg med inköpet af
egendomen och de långa ledningarna därifrån till Stockholm har helt säkert
blifvit många gånger dyrare än anskaffandet af några karboferritkolonner.
Den till vattnets uppfordring behöfliga kraften torde vid
karboferrit-metoden ställa sig i ungefär samma pris som hittills i Stockholm. Det
skall blifva af ett ej ringa intresse att se, huruvida staden Paris, som
emellanåt lider brist på vatten, ej snart kommer att för sitt
dricksvatten-behof tillgodogöra sig Seinens vatten efter dess rening i
karboferritkolonner.
6) Med afseende på firandet af vårsamkvämet föreslog sekreteraren
att sätta detta i samband med ett besök i Upsala under senare hälften
af instundande maj månad, hvarvid Samfundets medlemmar finge tillfälle
att se det nya kemiska laboratoriet och att i sällskap med kemiska
sektionen njuta af en majdag i Upsala. Efter yttranden af ordföranden och
hr K. E. Peterson uppdrogs åt sekreteraren att vidtaga nödiga mått och
steg för realiserandet af det framställda förslaget.
Den 26 maj 1905
företog Kemistsamfundet en utfärd till Upsala för att under professor
O. Widman’s ledning bese det nya kemiska laboratoriet därstädes. Till
dess uppförande hade af riksdagen anslagits omkring 294,000 kr., hvilka
äfven varit för ändamålet tillräckliga. Ännu återstår inredning af
afdelningen för fysikalisk kemi, men äfven härtill finnas medel.
Laboratoriet, som ar försedt med en mängd sinnrika anordningar för olika
ändamål, gör alltigenom intryck af ändamålsenlighet och torde, äfven
efter berömda utländska auktoriteters omdöme, få anses som ett
mönsterlaboratorium, hvilket länder prof. Widman, som planlagt byggnaden och
öfvervakat dess uppförande och inredning, till största heder.
Laboratoriets preparatsamling innehåller många rariteter, som togos i
betraktande. Så fick man se, huru metallisk cer, hvaraf fransmannen Moissan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
