Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
akademien med Lindbomska priset för 2 år. Vid sidan af dessa
naftalinundersökningar började han snart fortsätta sina redan i Stockholm påbörjade
arbeten med de sällsynta jordarterna. Det ligger i sakens natur, att, då många
af dessa jordarter endast till minimal mängd ingå i respektiva mineral,
stora mängder af dessa måste tagas i arbete, hvilket fordrar både tid och
tålamod. Men Cleve hade en arbetsförmåga och ett forskningsbegär som
få, och så småningom lyckades han drifva uppdelningen af de i mineralen
ingående jordarterna så långt, att han kunde öka antalet kända element
med åtminstone ännu ett, som han kallade tulium. Scandium
upptäcktes af Nilson, men blott några månader senare gjorde Cleve den
uppseendeväckande iakttagelsen, att scandium var identiskt med det af
Mendelejeff förutsagda e ka b or. Oxiderna af alla hithörande element,
lan tan, didym (sedermera delad i neodym och praseodym), erbium,
ter-bium, yttrium, scandium, Samarium, har Cleve framställt och undersökt.
Didyms uppdelning lyckades honom ej, ehuru han anade dess komplexa
natur och lät utföra försök i denna riktning. Hans ihärdiga och i många
afseenden framgångsrika undersökningar öfver de sällsynta jordarterna
belönades 1880 af Vetenskapsakademien med halfva Wallmarkska priset
och 1894 af Royal Society i London med Davy-medaljen.
Bland alstren af hans författareverksamhet må äfven framhållas
många goda elementära läroböcker och handledningar (delvis utgifna af
Cleve och O. Widman gemensamt), minnestal (såsom öfver C. W. Schéele
och Darwin), och föredrag (såsom om Naturforskningens resultat och mål,
om Kraft m. m.), i hvilka alla röjer sig en stor formell talang och
framställningskonst både i tal och skrift.
Såsom ledare af de kemiska arbetena på ett större laboratorium
lämnade Cleve de studerande stor frihet både i valet och bearbetningen
af ämnet för deras afhandlingar, i motsats till hvad som ofta sker vid
de utländska laboratorierna, där nästan alla undersökningar hänföra sig
till det ämne, som prefekten själf för tillfället bearbetar. Hans sätt att
leda arbetena på laboratoriet hade en mera teoretisk än praktisk karaktär.
Själf hade han föga sinne för apparatkonstruktioner, och resultat, som
kunde vinnas blott genom mera invecklade metoder och anordningar,
intresserade honom ej, och han torde ej hafva utarbetat någon egen metod
inom kemien vare sig för analys eller syntes. Däremot voro hans
teoretiska råd och anvisningar af stor nytta, och han röjde därvid en
öfverraskande beläsenhet i äfven den allra nyaste litteraturen, ehuru han
arbetade på laboratoriet från tidigt på morgonen till sent på kvällen och
dessutom hade att utarbeta sina föreläsningar.
Ej nog med att han under sin Uppsalatid oftast samtidigt arbetade
med sällsynta jordarter och naftalin, bedref han därjämte oafbrutet
mikroskopiska undersökningar af diatoméer, i hvilkas kännedom han
ansågs såsom en af samtidens förnämsta auktoriteter. Såsom föreläsare
utmärkte han sig för ett ovanligt klart, kortfattadt och öfverskådligt
framställningssätt, och hans sammanfattande redogörelser för de nyare
forskningsresultaten inom olika grenar af kemien måste anses såsom
mönstergilla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
