Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
år i Paris kommer att behandlas frågan, huruvida de länder, hvilka
tillämpa dylik föreskrift, hörde förbjuda införseln från sådana länder,
där den ej är som lag fastställd.1) Margarinlag har varit införd i
Tyskland sedan den 15 juni 1897, i Österrike sedan den 20 oktober 1901.
Den tyska margarinlagen föreskrifver icke allenast, att all margarin skall
för lättare igenkännande försättas med 10 % af den för margarinets
beskaffenhet oskadliga, men för analysering mycket karakteristiska
sesamoljan, utan äfven huru dylika analyser skola utföras. Dessa
lagbestämmelser komma med all sannolikhet att tillämpas äfven här i Sverige.
Den tyska pröfningsmetoden har emellertid icke befunnits fullt
tillfredsställande. Det torde därför vara af intresse för oss, att, om
lagbestämmelser för margarin härstädes fastställas, föreskriften för pröfningsmetoden
göres mera rationell och praktisk än hvad fallet är med den nyssnämnda.
På samma gång som jag redogör för den tyska pröfningsmetoden,
vill jag äfven framkomma med ett par modifieringsförslag, hvilka
möjligen kunna förbättra metoden i fråga; dessförinnan vill jag dock i
.största korthet nämna några af de vanligaste beståndsdelarna i margarin.
Skillnaden mellan smör och margarin är, att det senare endast till
•en ringa del erhåller sitt fett från mjölk.2)
De huvudbeståndsdelar, som mestadels förekomma i margarin äro
förutom mjölk, af hvilken såväl grädde som oskummad och skummad
användes: »premier jus» (en vid 60° smält och från bottensats befriad
njurtalg af nötkreatur), nötkreatur- och fårtalg, svinister, oleomargarin
(afkyles »premier jus» till 35° och får vid den temperaturen kristallisera
och underkastas pressning, erhålles oleomargarin; pressåterstoden
benämnes prima presstalg), bomullsfröolja och dito -stearin, arakisolja samt
sesamolja. För att göra likheten med smör större, användas i vissa fall
konstgjorda glycerider af flyktiga fettsyror, hvarigenom margarinfettets
förtvålningstal och Reichert-Meissl’ska talet höjes; dessutom användes
smörfärg (hvari orleana, gurkmeja, saffran eller azofärgämnen lösta i olja
ingå), smöiiuktämne (användes, då margarin önskas sött) samt slutligen3)
äggula och socker, det förra för att åstadkomma skumning vid stekning,
det senare för erhållandet af brun färg vid samma tillfälle. Såsom
konserveringsmedel användes koksalt m. m.
Det kunde ju hafva varit af intresse att redogöra för de olika
margarinslagens natur samt den vanligaste beredningsmetoden (vid hvilken
noggrannhet och sträng renlighet måste iakttagas), men tiden tillåter ej
detta. Ofvanstående kortfattade redogörelse är dock medtagen för att
lättare kunna förstå de fel och förtjänster hos de prof på margarin, om
hvilka jag kommer att orda.
På grund af den skicklighet, som numera råder i förfärdigandet af
margarin, är det svårt att, vare sig med organoleptiska eller kemiska
prof, särskilja detta från natursmör.4)
1) Stockholms Dagblad 8/3 1905.
2) Benedikt-Ulzer (Analyse der Fette und Wachsarten 1903).
3) Lecitin, beståndsdel i äggulan, användes äfven i dennas ställe.
4) Bestämning medelst fysikaliska prof är visserligen mycket användbart, men
kan ju ej så lätt verkställas när och hvar som helst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
