Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
ligen fanns i kloakvattnet, och bland dem alls iuga patogena; af de
organiska ämnena hafva 90 X försvunnit.
Det sålunda renade kloakvattnet kan användas för hvilka tekniska
behof som helst och kan äfven utan fara förtäras. Har man ett
obetydligt förorenadt affalla vatten kan man nöja sig med att låta; vattnet gå
direkt från preparatorn till karboferritbädden.
Fig. 1. Reningsbäddar vid Darley-Abbeg. De två öfre behållarne äro fyllda med
’ sand och slagg, de två nedre med sand och karboferrit.
Ville man efter försök, som utförts vid Reigate nära London,
jämföra de tre metoderna: septik tanks, DibMrfs kontaktbäddar och Candy^
karboferritbäddar med sprinkler, så skulle man kunna få följande resultat
såsom ett slags medelvärden:
Minskning i förhållande till det ursprungliga kloakvattnet:
Gandy’s luftningsbädd
Septik tank. Dibbin’s kontaktbädd. med sprinkler.
fri ammoniak......... 30 % 22.9 % 71.9 %
bunden dito............ 55.25 » 56.3 » 7.59 »
syreförbrukning...... 53.7 » 49.0 » 8.5o »
Candy’& metod har således visat sig betydligt Öfverlägsen de båda
andra, och detta beror, enligt hvad som särskildt undersökts, därpå, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
