Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
att »oxychlorsyran», som termen på den tiden lydde, ur blandningar af
kalium- och natriumsalter i ej allt för utspädd lösning utfäller
»oxy-chlorsyradt kali», och utarbetade på denna grundval en metod för de båda
alkalimetallernas kvantitativa åtskiljande. Härvid betjänade han sig
emellertid icke af den fria syran utan af dess silfver- eller bariumsalt, allt
efter som alkaiierria förelågo i form af klorider eller sulfat. Efter
klor-silfrets resp. barium sulfatet s frånfiltrering afdunstades filtratet till
torrhet, hvarpå de lösliga salterna utdrogos med alkohol,1) som kvarlämnade
kaliumperkloratet olöst. Tillvägagångssättet var i denna sin första form
tämligen omständligt. Berzelius, som i sin årsberättelse af 18322)
refererar Sérullas1 arbete, fäller därom följande omdöme: »Ehuru dessa
metoder visst ej äro att föredraga dem vi förut ägt, så äro dock fall
möjliga, där de bättre passa än andra och vid hvilka kunskapen därom
således är af värde.»
Th. Schloesing^} återupptog fyrtio år senare Sérullas’ idé, som han
dock med afseende på utförandet väsentligen modifierade. I stället för
silfver- resp. bariumperklorat använde han fri öfverklorsyra eller rättare
en blandning af denna syra med salpeter- och saltsyra, erhållen genom
behandling af ammoniumperklorat med kungsvatten. Profvet — hvilket
borde innehålla alkalierna i form af klorider eller nitrat — afdunstades
tillsammans med denna syreblandning till torrhet, hvarefter återstoden
uttvättades med 36°-ig alkohol4). och torkades vid 250° C. Schloesing
framhåller, att närvaron af kalk, baryt eller magnesia icke minskar
metodens noggrannhet.
Kolbe, i hvars »Journal fur praktåsche Chemie» en öfversättning »af
Schloesing’^ arbete inom kort publicerades, yttrade sig till en början
synnerligen lofordande om metoden och förespådde densamma en
vidsträckt användning icke minst i tekniken for kalibestämningar i salpeter,
gödslingsämnen, stassfurtersalter o. s. v.5) Detta gynnsamma omdöme
förbyttes emellertid snart till sin motsats, sedan Kolbe genom en sin
lärjunge Fahlberg underkastat metoden en experimentell granskning och
därvid erhållit mindre tillfredsställande resultat samt påvisat, att den
vätska, »36 % alkohol», hvaraf Schloesing betjänat sig för
kaliumper kloratets isolering, i själfva verket löser afse värda mängder af detta
salt.6) Med den för honom egna ironiska skärpan uppfordrar Kolbe sin
franske kollega att meddela den kemiska världen, huru han till trots för
detta förhållande lyckats erhålla de öfverraskande väl stämmande
försökssiffror, hvilka han offentliggjort i sin afhandling.
Kraut1} påvisade några år senare, att Kolbe med all sannolikhet
missförstått Schloesing s uppgift angående alkoholens styrka (36-gradig
i stället för 36-procentig) samt vitsordade på grund af egna försök
bruk-barheten af Schloesing’s metod, i alla händelser för tekniska analyser.
’) »Alcool å 40» (degres) = 0.814 eg. v. = 95 vol.-%.
2) Stockholm 1832, s. 166.
3) Compt. Rend. 73, 1209 (1871).
4) = 0.835 eg. v. = 90 vol.-%.
5) Journ. f. prakt. Ghem. [N. F.] 4, 2, 434 (1871).
6) Anf. st. 5, 93 (1872).
7) Zeitschr. f. anal. Chem. 14, 152 (1875).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
