Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
Att vid destillationen i vakuum en del oljor bortskaffats kan ej
heller hafva orsakat nämnda kristallisation, ty särskilda försök hafva
visat, att resultatet blir ungefär detsamma, äfven om den oljeförande
fraktionen ej afskiljes vid destillationen. (Så var fallet vid försök lab. I).
Det återstår därför endast att anse kristallisationen såsom en följd af
upphettningen, i det att genom denna någon af hartssyrorna omvandlats
i en svårlosligare isomer syra.
Kristallerna renades genom tvättning med petroleumeter, tills ett
fullkomligt hvitt kristallmjöl erhållits, hvarvid dock en stor del af
kristallerna löste sig. Ur tvättvätskan afsatte sig visserligen åter en del
kristaller, men de lättlösligaste af dessa äfvensom moderlutens syror kunde
ej på detta sätt utvinnas. Anmärkas bör emellertid, att under
framställningen, i synnerhet vid kristallisationen ur den varma lösningen, en
liflig oxidation pågick, hvilkens produkter voro i hög grad ägnade att
förhindra kristallisationen.
Till förtydligande af gången vid framställningen samt för att gifva
ett begrepp om mängden af de olika ämnen, som erhöllos, meddelas
omstående tabell I.
Hartsets procentiska sammansättning var således ungefär följande:
Hartssyror + oljor................................. 42.5 %
Oxidationsprodukter................................. 55.0 »
Föroreningar .......................................... 2.5 »
Mängden af oxidationsprodukter, som löser sig i petroleumetern,
står — såsom redan förut antydts — i omvändt förhållande till den
använda mängden petroleumeter. Vid ofvannämnda försök utlöstes icke
mindre än 62 % af hartset med petroleum eter. Vid ett annat tillfälle
åter utlöstes endast 30 % ; resten efter vakuumdestillationen var då ock
obetydlig.
Den erhållna kristalliniska hartssyreblandningen löste sig lätt i alla
för hartser vanliga lösningsmedel. Specifika vridningsförmågan for den
vid förutnämnda försök (tab. I) erhållna kristalliniska sy re blandningen
var [a]^ = + 28.14°. Smältpunkten för densamma var 168°—172°.
Det var alltså tydligt, att blandningen innehöll en högervridande syra.
Efter några omkristalliseringar ur alkohol erhöllos stora
prisma-formade kristaller, som voro svagt vänstervridande, men efter ytterligare
omkristalliseringar steg vridningsförmågan och samtidigt äfven
smältpunkten. Den på så sätt erhållna a-kolofonsyran visade en
vridnings-förmåga af [a]D = — 50° och en smältpunkt af 198°—199°. Ur
moder-lutarna till a-kolofonsyran erhålles den lättlösliga /?- kol ofön sy rån.
Genom sin olika löslighet kunna a- och /9-kolofonsyrorna sålunda
partiellt åtskiljas, a-kolofonsyran är i alla hittills försökta
lösningsmedel — petroleumeter, isättika, metyl alkohol, etylalkohol, eter och
aldehyd — den svårlösligaste, och detsamma tyckes vara förhållandet
med hennes salter.
Spaltningens förlopp vid fraktionerad kristallisation eller genom blott
behandling med lösningsmedlet utröntes genom undersökning af
smältpunkten och vridningsförmågan hos den erhållna substansen. Smalt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
