Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
ansedda produkterna äro en blandning af terbiumoxid med yttriumoxid
och andra färglösa jordarter; 3) terbium äger tvänne oxider, en högre,
färgad, och en lägre, hvit; 4) terbiumoxiden äger sannolikt ett
absorptionsspektrum, där starkaste bandet ligger vid Å = 454—449. Någon
slutprodukt erhölls emellertid ej.
Likaledes på senaste tiden har Feit publicerat några undersökningar
öfver terbinjorden. Genom kombination af flera af de gamla metoderna
har han lyckats erhålla en kanelbrun oxid, som blott höll små mängder
holmium och yttrium och som utgjordes af en blandning af gadolinium
och terbium; enligt Feit hör emellertid bandet / = 454—449 till holmium.
Genom föredragandens egen upptäckt, att man genom kristallisering
af nitrobenzolsulfonaten lätt kan skilja ceritjordarterna från hvarandra,
föranleddes han att försöka samma fraktioneringsmetod på ett
gadolinium-samariummaterial. Detta senare, som dessutom innehöll betydliga
mängder didym- och ytterjordar, var efter 45 fraktioneringar uppdeladt i 32
fraktioner. Atomviktsbestämningar gåfvo för fraktionen
n:o 1: 155.8; n:o 15: 142; n:o 20: 126.$; n:o 32: 142.0.
Oxiden: n:o 1 var starkt terbinfärgad och fri från Di- och Gd-oxid;
» »15 var svagare terbinfärgad, höll spår af Di och var rik på
Sm samt dessutom Y-haltig;
» » 20 var nästan gul, Y-rik;
» » 33 var brun af Pr02, Di-rik.
Gadolinium koncentrerar sig sålunda vid kristallisationen tillsammans
med terbium; samarium följer ytterjordarne och ceritoxidernagå i moderluten.
Då gadolinium och terbium sålunda här följas åt, sökte föredraganden
finna en metod att hastigt skilja dessa åt, hvilket äfven lyckats mycket
väl i och med omkristallisering af pikraten, som kristallisera mycket
väl, äro lättlösliga i värme och svårlösliga i köld.
Oxiden i moderluten var redan efter första omkristalliseringen
betydligt mera terbinfärgad än utgångsmaterialet, och efter 20
omkristallisa-tioner erhölls en nästan hvit oxid i kristallisationen.
Med anledning af föredraget yttrade sig döe. Benedicks.
Doc. Benedicks höll ett föredrag om kolloidala lösningar, refererande
arbeten af Perrin, Bredig, Müller och . Dottermoser, därvid särskildt
behandlande, i enlighet med Perrin, de kontaktelektriska företeelserna, spec.
den elektriska osmosens stora betydelse för studiet af de kolloidala
lösningarne.
Föredraganden omnämnde äfven, att han själf ansåg sig i en viss
mikrostrukturbeståndsdel hos stål, den s. k. troostiten, ha funnit en de
fasta metallösningarnes område tillhörande parallell till de kolloidala
lösningarne.
Lektor Vesterberg demonstrerade en af honom uppfunnen elektrolytisk
sönderdelningsapparat, synnerligen lämplig för föreläsnings försök.
Sammanträdet den 7 april.
Känd. B. Widman refererade en uppsats af M. Busch: »Gravimetrische
Bestimmung der Salpetersäure» (Ber. 1905, h. 3). Förf. har beskrifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
