Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
ningsförmåga. Den frågan framställer sig nu, om ämnets utstrålning
står i samband med något egendomligt fosforescensfenomen, liksom det
också vore af intresse att se, om det är radioaktivt.
Sedan hr Landin, som under tiden undersökt ämnet i det nya
instrumentet, förklarat sig icke kunna upptäcka någon radioaktivitet däri,
upplyste prof. Arrhenius, att Edmond Becquerel gjort försök, som visa, att
fosforescen sen utsläckes genom värmestrålar, hvilket måhända kunde
förklara, att belysning med diffust ljus men ej med direkt solljus gör
ämnet lysande. Det vore dock af intresse att närmare undersöka detta
förhållande.
4) Ingeniör JE. Norlin förevisade metalliskt kalcium och redogjorde för
denna metalls viktigare egenskaper (redogörelsen finnes införd i detta häfte).
5) Professor Hj. Sjögren redogjorde i ett med ljusbilder rikt
illustreradt föredrag för sina iakttagelser under ett besök i Sydafrika, där
han som gäst deltagit i British Association^ for ad vancement of sciences
möte förra hösten.
Efter föredraget sporde ingeniör Berglund, med anledning af
förfrågan från en svensk ingeniör i Sydafrika, om några rön blifvit gjorda
med de transvaalska järnmalmerna i och för framställning af järn. Detta
så mycket viktigare, som de i titansyrehalt närmast likna våra i stora
mängder i Norrbotten förekommande, men ännu alldeles oanvändbara
titanhaltiga malmer, samt om utsikt funnes till att de i Transvaal
förekommande tillgångarna på titanhaltiga järnmalmer komme att bearbetas
inom den närmaste tiden, hvarpå föredraganden svarade, att ehuru
Sydafrika har mycket rik tillgång på titanhaltiga järnmalmer af samma slag
som. de svenska malmerna i Ruotivara och Smålands Taberg, det dock
var högt osannolikt, att någon bearbetning af dessa malmer ännu på
länge skulle ifrågakomma, alldenstund nästan endast diamant- och
guldindustrien lönade sig i Sydafrika. Hr J. Landin tillade, att icke ens i
Nordamerika de titanhaltiga järnmalmerna industriellt tillgodogöras, ehuru
mycket arbete, särskildt af Bossi, nedlagts på studier däröfver.
, Kemiska sektionen i Upsala.
Sammanträdet den 20 februari 1906.
Känd. W. Nisser refererade en uppsats af L. Bugheimer:
Molé-kylarviktsbestämning med användande af lösningsmedel med
hög kokpunkt. {Liebig^ Annalen 339, h. 3.)
Bügheimer har med stod af den Baoul£sk& lagen för lösningars
ångtrycksnedsättning utarbetat en metod för molekylarviktsbestämning.
Vid användandet af denna metod måste man först skaffa sig kännedom
om lösningsmedlets kokpunktskurva, hvilken låter sig lätt bestämmas på
experimentell väg. Sedan man å densamma bestämt två närbelägna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
