Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
till den synbara världen, alltså samma idé, som sedermera ledde till
Kant-Laplace7s förklaring af världärnas uppkomst. \ ,
Man torde alltså kunna säga om Svedenborg, att han äfven, inom
naturforskningen yar en fjärrskådare, men liksom alla framtida syner
yoro också hans dunkla. Han skymtar konturerna af ett rikt och
vackert landskap, »fast i dunkel det höljs och i mörker och natt!»
Hans lifliga uppfattning af att atom världen rör sig efter mekaniska
lagar, att denna rörelse såsom all rörelse, som sker samtidigt i två olika
riktningar, är liksom vågrörelsen en spiralrörelse, att alla kropparnas
egenskaper endast äro uttryck för rörelsefenomen inom »den elementära
världen», äro visserligen icke de enda men kanske de tydligaste detalj
-konturerna af nämnda dimlandskap, som han mäktade iakttaga.
Kolsyrans kokpunkt vid vanligt tryck ligger vid — 78°. Följaktligen
har den vid vanlig temperatur i flytande form ett högst betydligt tryck,
c:a 50 atm., hvilket tryck naturligtvis växer med en ökad temperatur.
Höjer man temperaturen öfver 31°, så inträffar det märkvärdiga, att
kolsyran ej kan öfverföras i flytande form vid huru stort tryck som helst,
det vill säga, öfver 31° kan under inga förhållanden finnas en gränsyta,
under hvilken den tätare flytande formen finnes och ofvan hvilken den
mindre täta gasformen existerar, utan kroppen fyller hela rummet
likformigt liksom en gas, om än tätheten vid högt tryck kan vara större
än i flytande form. Man kan sålunda vid skakning ej förnimma något
skvalp. Denna temperatur kallas för den kritiska. Den kritiska
temperaturen hos en kropp är alltså den högsta temperatur, vid hvilken
densamma vid än så högt tryck kan existera som vätska.
Kolsyran har en annan speciellt för densamma egendomlig
egenskap, dess smältpunkt, — 57°, ligger högre än kokpunkten vid
atmosfärtrycket, som utgör —78°. Öppnar man därför en flaska kolsyra med
ventilen nedåt och uppfångar i ett stycke tyg hvad som runnit ut, så
får man ej en vätska af — 78° utan en fast kropp af— 57°. Kolsyra kan
sålunda ej existera i flytande form vid vanligt tryck. Vill man ha
densamma såsom vätska, måste den stå under minst 2 atmosfärers öfvertryck.
Det kan i förbigående nämnas, att hvad här är anfördt om kolsyra
gäller äfven elementet kol själft. I den elektriska ljusbågen af tillräcklig
styrka förgasas kol utan den ringaste smältning, och förtätas direkt från
gas till fast grafit. Man har beräknat, att kolgasen måste vid denna höga
temperatur vara utsatt för några atmosfärers öfvertryck, för att den skall
öfvergå i smält form. Detta har med säkerhet ägt rum vid diamantens
bildning i naturen, ty diamant har en gång varit smält kol, som vid
afkylning kristalliserat. Genom iakttagande häraf har man ock kunnat
framställa mikroskopiska, väl kristalliserade diamanter (Moissan).
Innan man för c:a 30 år sedan fick reda på antydda förhållande
med den kritiska temperaturen, trodde man, att man genom enbart
sammantryckning skulle kunna öfverföra alla gaser i flytande form, och Natterer
utsatte luft för c:a 3,000 atmosfärers tryck utan resultat. Häraf styrktes
man i tron på existensen af permanenta gaser. Det var klart, att, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
