Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
Breslau fingo 1901 (Z. f. Spiritusindustrie 1904, 186) ett patent på att
först låta ozon vid högt tryck inverka på träspån och därefter invertera
med syra och slutligen har Classen, som funnit, att hans förra metod
blott kunde med fördel användas på tallspån, uttagit ett nytt patent
1904 (Z. f. Spiritusindustrie 1905, 2 9i), afsedt att förebygga de
olägenheter, som vissa träslags stora garfämnehalt medföra vid förjäsningen af
det bildade sockret, men det ser ut, som om alla dessa metoder hittills
stannat vid blotta försöket. Någon större fabrik för tillverkning af sprit
ur träaffall synes ej ännu hafva kommit till stånd sannolikt därför, att
utbytet ej motsvarat förväntningarna.
Slutligen har en fransman Beynaud vändt sig mera uteslutande till
torf och trott sig kunna öka utbytet af sprit genom att till förjäsning
af den genom torfvens upphettning med utspädd svafvelsyra erhållna
torfsaften använda en för sådan saft särskildt kultiverad jäst. Beynaud
försökte 1904 att få sin metod pröfvad i Sverige, men utan resultat.
Våren 1905 utfördes under Beynaud’$ ledning försök att framställa
torfsprit i ett för ändamålet uppfördt torf bränneri på den s. k. Vildmosen ej
långt från Aalborg i Jylland. Att döma af de med Fehlings lösning
utförda sockerprofven på den erhållna torf mäsken, var försockringen ganska
god, och äfven jäsningen gick vid en del af försöken mycket bra, men
om det verkliga alkoholutbytet fick man intet besked, emedan
destillationen af den jästa saften misslyckades i följd af olyckshändelse. Vid
ett i större skala utfördt försök vid samma fabrik under vintern 1905—06
framställdes flera tusen liter sprit, men det visade sig, att de utjästa
torfmäskarne voro så alkoholsvaga, att de ej höllo fullt 1 % alkohol,
hvilket ganska väl stämmer med försöken i Stockholm, såsom nedan
kommer att visa sig.
För att ytterligare få utrönt möjligheten att framställa brännvin af
torf utfördes i början af innevarande år några försök af ingeniörerna E.
Frestadius och friherre I. Fock med understöd af statsmedel.1)
Till försöken hade förhyrts lokaler i den af Stockholms stad nu inköpta
gamla s. k. Eldkvarnen på Kungsholmen, hvarest lämpliga anordningar
vidtagits såväl för torfvens kokning under tryck som för jästpropagering
och laboratorieundersökningar. Däremot saknades en passande siampress
för den kokta torfvens pressning samt en destillerkolonn för att ur den
jästa torf säf ten erhålla en någorlunda stark sprit.
Efter åtskilliga förberedelser påbörjades den 12 mars ett försök i
större skala. Till försöket användes vanligt torfströ, hvars vattenhalt
i medeltal befanns utgöra 62 %, eller med andra ord 100 kg. torfströ
innehöllo 38 kg. vattenfri substans.
Detta torfströ upphettades i en kopparkokare af 18 h.-liters rymd
med utspädd svafvelsyra under 45 minuter till 3 atmosfärer. Till hvarje
kok användes 225 kg. torfströ, 450 liter vatten och 33/4 liter svafvelsyra
af vanlig styrka (66° Be). Ett kok på 225 kg. torfströ innehöll 0.3 8 x
*) Eeferenten var af landtbruksstyrelsen utsedd till kontrollant vid dessa försök
och biträddes härvid af ingeniörerna H. Abrahmsén, B. Almgren, K. P. Fehrlund
och grefve S. Cronstedt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
