Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
Acetatkopparns spänningstillstånd framgår äfven af ett annat
förhållande. I flera mikroskopiska preparat iakttog jag en egendomlig,
vårtliknande struktur: de hade förvarats under täckglas med
immersions-olja, och deras yta visade sig besatt med ytterligt små — < 0.004 mm —
vätskedroppar, hvilkas brytningsindex var
mindre än immersionsoljans. Att börja med
vågade jag knappast antaga, att dessa droppar
härstammade från metallen, ty det föreföll
ej omöjligt, att någon vätska kunde hafva
kvarstannat på gränsen mellan de tunna
kopparskikten och lacket — den polerade ytan
var nämligen vinkelrät mot styckenas största
utsträckning. I ett visst preparat hade jag
emellertid slipat och polerat ett tämligen stort
stycke — ungefär 25 mm2 — parallelt med
ytan. Några veckor efter förfärdigandet af
detta preparat befanns den inre delen af det
polerade stycket vara besatt med
vätskedroppar, nu åtskilligt större än de nyss omnämnda. Af vikt var, att sådana
droppar ej förekommo i närheten af styckets kanter. Mikrofotografi 10
visar utseendet af ett dylikt preparat. Nedtill, på den kanten närliggande
delen ser man ej några droppar; ett tillförande af vätska utifrån är
Fig. 3.
sålunda fullständigt uteslutet, och ingen annan förklariug torde vara
möjlig, än att dropparna ha utsvettats ur metallen och sålunda bestå
af ättiksyra. Denna ger lätt anledning till bildande af kopparacetat,
hvarvid dock naturligtvis närvaro af syre erfordras. Stundom kan man
äfven på preparat som förvarats i immersionsolja, iakttaga små blågröna,
smala nålar af acetat som blifvit sekundärt bildade.
Såsom en karakteristisk skillnad mellan allotropisk och vanlig koppar
anförde Schütz enh er g er, att den förra vid lösning i salpetersyra, utspädd
med tio gånger så mycket vatten, ger nästan ren kväfoxidul. Denna
Fig. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
