Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
ett år och som visade god pankromatism. Föredraganden hade
konstaterat, att snickarlim inverkar slöjande på pankromatiska plåtar; om en
plåt får ligga en tid i en limmad kasett, uppstår i närheten af de limmade
ställena en slöjbildning. Föredraget illustrerades af en rikhaltig
kollektion bilder i naturliga färger utförda i tre färgs try ek.
Hofrådet, prof. I. M. Eder från Wien höll ett föredrag om den latenta
ljusbildens natur. Då den form, i hvilken Eder föredrog ämnet,
förutsatte en tämligen ingående kännedom om förut gjorda arbeten och
undersökningar på detta område, meddelas här en kortfattad redogörelse om de
försök till förklaring af detta problem, som förut framkommit.
När en bromsilfvergelatinplåt belyses i kameran, uppstår som bekant
en osynlig bild, som först efter behandlingen med fram kallaren blir
synlig. Denna osynliga, latenta bilds natur bar varit svår att bestämma,
och frågan om hvad som försiggår vid bromsilfrets belysning har varit
ett problem, på hvars lösning fotokemisterna länge arbetat.
Emedan den kemiska förändringen, som bromsilfret1) vid
belysningen undergår, är en mikrokemisk process, d. v. s. en process, hvars
slutprodukter äro så minimala, att de ej kunna bestämmas genom någon
kvantitativ viktsanalys, måste man använda kvalitativa reaktioner för
att söka bestämma de produkter som bildas.
För att förklara den latenta bildens natur hafva flera teorier blifvit
uppställda.
Struktur teorien antager, att bromsilfret i plåten består af
komplexa bromsilfvermolekyler, som vid belysningen sönderfalla i enklare,
lättare reducerbara sådana. Enligt denna teori skulle alltså icke någon
kemisk process äga rum utan en fysikalisk sådan. Mot detta
antagande strider bland annat det faktum, att den latenta bilden förstöres,
om den behandlas med bromtinktur eller annat bromgifvande ämne, äfven
att den latenta bilden efter föregående fixering kan framkallas genom
fysikalisk framkallning (se nedan). Man har äfven sökl förklara saken
såsom en fotoelektrisk jonisering, utan att dock direkt kunna stöda
ett sådant antagande.
En annan teori är den s. k. si Ifver kornteorien (Silberkeim theorie),
som antager, att vid belysningen bildas spår af metalliskt silfver, som i
beröring med framkallaren och det oförändrade bromsilfret skulle inleda
reduktionen. Denna teori har sitt stod hufvudsakligen i det faktum, att
om en plåt belyses och fixeras utan föregående framkallning, kan man
med en s. k. fysikalisk framkallare (ett svagt reducerande ämne med
silfversalt, t. ex. en sur järnvitriollösning med silfvernitrat) framkalla
en synlig bild. Då den latenta bilden emellertid ej förstöres af salpetersyra,
hvilket ju skulle vara fallet, om den bestode af metalliskt silfver, håller
ej heller denna teori streck.
Ett annat antagande, att vid belysningen någon organisk förening
med bindeämnet (gelatin, ägghvita ete.) skulle uppstå, vederlägges
därigenom, att bromsilfverkollodium förhåller sig i dessa afseenden analogt
*) Vid klor- och jodsilfver äga analoga processer rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
