Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
På grund af denna kolloidpartiklamas utomordentligt lifliga rörelse
skulle en direkt uppskattning af väglängder o. d. icke lämna några
brukbara värden. Vore man däremot i stånd att ytterligare tilldela
partiklarna en konstant translationshastighet, så skulle en kurva uppstå,
hvars dimensioner säkerligen kunde bestämmas med betydligt större
noggrannhet. Detta uppnådde jag (se fig. 12) därigenom, att
afloppslangen till ultramikroskopets kyvett förbands med ett kapillärrör, som
med hjälp af en precisionsklämmare lätt kunde höjas och sänkas samt
noggrannt inställas på olika höjd. Vätskan kommer då att långsamt
afdroppa från kapillärröret och föres med en obetydlig men konstant
hastighet fram genom synfältet. Observerar man med denna anordning,
så visar sig synfältet genomdraget af en mängd lysande, vågformiga
kurvor (jämf. fig. 13). Amplituder, våglängder och svängningstal kunna
nu med jämförelsevis stor noggrannhet bestämmas.
Observationsmaterialet
har beträffande sambanden
mellan amplitud (våglängd)
A, svängningstid r och
viskositet eller inre friktion hos
mediet rj gifvit två allmänna
lagar:
1. A^ = const.
2. Ar= ,
Produkten af väglängd
och inre friktion är konstant,
förhållandet mellan väglängd
och svängningstid, d. v. s.
medelhastigheten, är konstant.
är som bekant hy perbeins ekvation, då asymptoterna tagas till
koordinat-axlar. Om vi alltså i ett diagram införa de hvarandra motsvarande
värdena på A och rj böra vi få till kurva en hyperbel. Fig. 14 visar en
observationsserie, som ger vid handen att så är förhållandet.
Oberoende af mina experimentella undersökningar ha tvänne teoretici,
A. Einstein1) och M. von Smoluclwwslci2), på delvis olika vägar och
oberoende af hvarandra utfört en del beräkningar öfver de
lagbundenheter, som man, utgående från den molekularkinetiska teorien, skulle
vänta för små suspenderade partiklar. SmolucTcowslci’s formel för
sambandet mellan amplitud A, svängningstid r, temperatur T, viskositet rj
och partiklarnas radie P lyder:
J) A. Einstein, Ann. d. Physik 17, p. 549 (1905); 19, p. 371 (1906).
2) M. v. Smoluckowski, Ann. d. Physik 21, p. 756 (1906).
Fig. 11.
Ktj — const.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
