Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
syre blott vid närvaro af en peroxid (t. ex. H202). Det är dessa enzymer»
som frambringa de välbekanta färgreaktionerna med vissa lätt
oxider-bara ämnen, såsom guajaktinktur, p-fenylendiamin ete. Då oxidaserna
förstöras vid upphettning till 78—80° C, så har man i denna
omständighet sökt och erhållit ett medel att påvisa, huruvida mjölken varit
upphettad till denna temperatur eller ej. Den förste, som begagnade
sig häraf var Arnold,1) som använde guajaktinktur, erhållen genom att
lösa hartset af guajakträdet i ett organiskt lösningsmedel (bäst är aceton).
Vid tillsats af denna tinktur till vanlig rå mjölk färgas denna blå, i
det genom oxidasens inverkan guajakonsyran öfverföres till guajakblått.
Har mjölken däremot varit upphettad till ungefär 80° C, så är oxidasen
förstörd och mjölken förblifver därför hvit äfven efter tillsatsen af
guajaktinktur. Man kan alltså härigenom förvissa sig om huruvida mjölken i
fråga pasteuriserats till så pass hög temperatur som 80° eller däröfver.
Ett särdeles känsligt reagens på mjölkens peroxidas fann V. Storch2)
i p-fenylendiamin. Denna förening öfverföres i närvaro af ett
oxidationsmedel, såsom H202, genom peroxidasen i mjölken till indofenol. Denna
förening har i och för sig en röd violett färg, men i mjölk blir färgen
indigoblå, hvilket enligt Storch beror på att indofenolen med mjölkens
kasein bildar en särskild förening, som är blå till färgen. I vassle, där
ju kaseinet ej finnes kvar, blir äfven färgen röd violett. Tillsättes till
5 kbcm. vanlig mjölk ett par droppar af en 2 %-ig
p-fenylendiamin-lösning och en droppe H202 (0.2 %), så uppstår efter omblandning
omedelbart en vackert blå färg. Har mjölken varit upphettad till 80° C. eller
däröfver, så förblir dess färg hvit. Denna reaktion är så känslig, att om
under pasteuriseringen temperaturen för en stund skulle gå ned till 78° C.
för en tiondedel af mjölkmängden, så är det tillräckligt för att hos hela
mjölkblandningen framkalla en tydlig reaktion.
Denna s. k. Storeliska. reaktion har fått stor praktisk betydelse i
vårt grannland Danmark, emedan därstädes är i Iag stadgad en
pasteurisering till minst 80° C. i mejerierna, hvilket visat sig vara ett ytterst
verksamt medel mot utbredningen af nötkreaturstuberkulosen. Denna lags
efterlefnad kontrolleras genom användande af den Storctiska, reaktionen,
som just är af honom utarbetad för detta ändamål.
Frågan om den i mjölken förekommande peroxidasens härstamning
har varit föremål för åtskilliga forskningar. Förf. fann vid sina förut
omnämnda undersökningar rörande mjölkens leukocyter, att ehuruväl
peroxidasen delvis fanns fullkomligt löst i hela mjölkvätskan, så var den
otvifvelaktigt delvis bunden vid leukocyterna. Man kan sålunda genom
att till kokt mjölk sätta separatorslam (som ju till stor del består af
leukocyter) eller från hästblod erhållna, rentvättade leukocyter, åter hos
denna mjölk framkalla den Storch’ska. reaktionen. Spolverini*) antager,
att peroxidasen i mjölken hos växtätare till stor del härstammar från
fodret, då ju växterna innehålla stora mängder af detta enzym. Orla
1) Jahresber. der Königl. Tierarzt. Hochschule, Hannover 1880—82, S. 161.
2) 40de Beretning fra den Kgl. Vet.- og Landbohojskoles Laboratorium for
landokonomiske Forsog. 1898.
3) Revue d’hyg. et de med. infantile. 1904.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
