Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Detta visar, huru korpusklerna skulle ordna sig inom atomen, om
vi inskränka oss till det fallet, att de blott kunde röra sig i ett plan.
De ordna sig nämligen i en serie af ringar så, att antalet korpuskier i
ringarne blir allt större, ju större ringens radie är. Vi kunna nu
beräkna, huru ett antal korpuskier, hvilket som helst, kommer att ordna
sig. Vi hafva t. ex. 20-korpuskier och fråga, huru dessa ordna sig i så
få ringar som möjligt. Af tabellen synes, att vi ej kunna få mer än
12 i den yttre ringen, ty 13 skulle fordra 10 inuti, och vi skulle på det
hela i sådant fall få 23; inuti få vi således 8, och dessa ordna sig enligt
tabellen i en ring på 7 med 1 inuti.
Om man successivt ökar korpucklernas antal, skall man finna vissa
grupperingar återkomma. Tag t. ex. fallet med 20 korpuskier, så har
man grupperingen 1—7—12, i hvilken man har atomen 1—7, som
blifvit ökad med ett nytt lager på 12 korpuskier.
Om man har 37 korpuskier, får man grupperingen 1—7—12—17,
eller ännu ett lager lagdt till atomen med 20, medan för 56 grupperingen
blir 1—7—12—17—19, eller ännu ett lager i atomen med 37. På detta
sätt kunna alla atomer, som bildas af ett antal korpuskier från 1 till
oändligheten ordnas i klasser, inom hvilka hvarje led är bildadt af det
föregående genom tillägg af ett nytt lager korpuskier. Alla atomer i samma
klass hafva mycket gemensamt, och man kan därför vänta sig, att deras
fysikaliska och kemiska egenskaper hafva mycken likhet sinsemellan, en
likhet som erinrar om elementens periodiska system, hvilket säger, att,
därest elementen ordnas efter stigande atomvikter, och man fäster sig
vid ett element, t. ex. litium, med vissa egenskaper och går förbi de
närliggande, som ej likna detta, kommer man slutligen till ett, natrium,
som har många egenskaper gemensamma med litium; därefter måste man
åter gå förbi flera element, tills man kommer till kalium. Egenskaperna
återupprepas på samma sätt som i korpuskelatomen, om korpusklernas
antal angifves genom atom vikten.
Ett annat exempel på likheten mellan korpuskularatomer och
vanliga kemiska atomer kan tagas från dessas elektrokemiska egenskaper.
Några atomer, såsom Li, Na, K hafva stor benägenhet att blifva positivt,
andra åter såsom Cl, Br, J, att blifva negativt elektriska.
Korpuskularatomen blir, såsom förut visats, positivt elektrisk genom förlust af en
negativt elektrisk korpuskel; de atomer, hvari korpusklerna äro löst
bundna, sträfva alltså att blifva positiva, medan de, hvilkas korpuskier
äro fast bundna, ej blifva positivt elektriserade och utan att sönderfalla
kunna motstå inverkan af en annan utanför atomen belägen korpuskel,
och med denna tilläggskorpuskel få negativ laddning. Eör att se, huru
denna egenskap växlar från atom till atom skola vi taga ett numeriskt
exempel och börja med 59 korpuskier. Här hafva vi enligt tabellen 20
i ytterringen och 39 inuti, men, då 39 är det minsta antal, som kan
hålla en ring af 20 i stabilt jämviktsläge, har denna atom ingen
korpuskel att undvara för sin jämvikt, snarare befinner den sig i labilt
jämvikt och en korpuskel kan lätt lösgöras, hvarefter atomen blir positiv.
Öfvergå vi till en atom med 60 korpuskier, så har äfven denna 20 i
ytterringen och 40 inuti och är mera stabil än den med 59. Den för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
