Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
af de salpetersyrade sal ten med ammoniak, då polonium utfälles, men
tellur stannar i lösning. Båda metoderna äro så godt som fullständigt
kvantitativa. Marclzwald anser polonium s atom vikt vara omkring 210.
Hvad beträffar radiums öfriga sönderdelningsprodukter, så återfinnes en
redogörelse för nyare rön angående emanationen och dess egenskaper uti
denna tidskrift för innevarande år (sid. 131). Om de öfriga produkternas,
radium A, B, C ete, kemiska egenskaper har man sig föga bekant. Ett
delvis åtskiljande af radium B och C samt af radium D, ED En och F har
lyckats på elektrolytisk väg. Vid upphettning förflyktigas radium A vid
omkring 1,000°, radium B under 630° och radium C öfver 1,100°.
Sönderdelningsperioderna (resp. medellifslängderna) angifvas af O. Hahn
till: emanationen 3.8 dagar, radium A 3 minuter, B 26 minuter, C 19
minuter, D 40 år (?), Ej 6 dagar, En 4.8 dagar och F (= polonium) 143 dagar.
Af stort intresse är frågan om den radioaktiva strålningens inverkan
på växtligheten. Nyligen utförda försök1) hafva visat, att växternas
funktioner påskyndas eller fördröjas allt efter den inverkande strålningens
styrka (t. ex. vid bevattning med radioaktivt vatten). Detta gäller äfven
i fråga om bestrålning af frön m. m., och man har härvid erhållit plantor
med väsentligt olika egenskaper mot moderväxten. Huruvida de så
meddelade egenskaperna sedan framgent gå i arf, är ännu icke undersökt.
Omnämnas må äfven ett föredrag vid British associations årsmöte
sistlidne augusti månad af prof. J. Jolly, som visade, att man i
bergarter uti Simplon tun nein funnit en oväntadt hög radiumhalt, hvilken
han vore benägen att sätta i samband med den i tunneln rådande,
särskildt höga temperaturen.2)
Ett mycket omfattande arbete har nedlagts på undersökningar
angående radioaktivitet hos naturliga mineralvatten, särskildt uti af ålder
bekanta hälsokällor. Enligt förslag af H. Mache betjänar man sig härvid
numera allmänt af en gemensam metod, hvarigenom direkt jämförbara
resultat erhållas. Styrkan af radioaktiviteten mätes på elektrometrisk
väg genom att bestämma det potentialfall (antal urladdade voit), som
förorsakas under en timmas tid af en gifven luftmängd, som aktiverats
genom en liter vatten. Detta potentialfall omräknas efter vederbörliga
korrektioner till elektrostatiska enheter (E. S. E. = i). De så erhållna talen
äro emellertid för små för att vara väl öfverskådliga, hvarför man
multiplicerar dem med 1,000 och på så sätt erhåller ett mått på
radioaktiviteten uti »Mache-enheter» = i. 103. Det vanligaste instrumentet för dessa
mätningar är det ofvannämnda fontaktoskopet enligt Engler’s och
Sieve-Jcings modifikation.
Den härvid hittills påträffade starkaste radioaktiviteten har varit uti
en gammalromersk källa på ön Ischia med 372.2 Mache-enheter. Af
öfriga starkare källor märkas en vid St. Joachimsthal med 185.0 Mache
enheter, Grabenbäckerquelle vid Gastein med 149.0, Büttquelle vid
Baden-Baden med 125.0 ete. I källor vid Bad Nauheim har funnits intill
28.6, Kreuznach 20.4, Wiesbaden 11.9 o. s. v. Afsevärda växlingar vid
*) Science 25, 4 62; Zeitschr. f. angew. Chemie 1907, 1414.
2) Jfr Zeitschr. f. angew. Chemie 1907, iö8i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
