Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•-1Ö3
af betydelse, särskildt för jäsningens kemi. Hit hör exempelvis Hahns
iakttagelse, att i jästsvampen jämte andra enzymer äfven finnes den
ägghvitelösande endotryptasen, hvilken förstör zymasen, ett förhållande,
som vållar en del svårigheter vid undersökningen och som förklarar en
del eljest svårförståeliga iakttagelser. Hit höra vidare undersökningarna
rörande pressaftens verkningar, jäsningens beroende af yttre förhållanden
eller närvaron af främmande ämnen, antiseptika, gifter o. s. v. Utom
själfva zymasens egenskaper och hvad därmed står i närmaste samband
hafva äfven de vid jäsningen uppkommande biprodukterna, frågan om
ett Co-enzym för zymasen samt arten af det kemiska förloppet vid
jäsningen varit föremål för mer eller mindre ingående undersökningar.
Med hänsyn till det kemiska förloppet vid alkoholjäsningen har
Büchner i sina tillsammans med Meisenheimer utförda undersökningar
velat göra sannolikt, att »zymasen» är en blandning af två enzymer och
att alkoholbildningen sker i två stadier. I det första skulle af sockret
bildas mjölksyra och i det andra af denna alkohol och kolsyra. På det
ena enzymet, det som inleder det första stadiet eller mjölksyrejäsningen,
har han öfverflyttat namnet »zymas»; det andra enzymet, som skulle
öfverföra mjölksyran i alkobol och kolsyra, har han kallat »laktacidas».
För riktigheten af ett sådant åskådningssätt talar Duclaux* iakttagelse,
att glycos under solljusets inflytande kan vid närvaro af alkali gifva
kolsyra och alkohol, men vid närvaro af kalk i stället iaktat, hvilket
senare i sin ordning kan gifva kolsyra, alkohol och acetat. Härför talar
ock Maze’s iakttagelse, att en viss mögelsvamp, Eurotiopsis Gayoni, kan
förjäsa mjölksyra till alkohol och kolsyra. Äfven inom djurriket har
L Stoklasa och hans medarbetare sökt påvisa en alkoholbildning med
de två angifna stadierna.
Dessa undersökningar hafva emellertid ännu ej hunnit att slutföras
och man motser med stort intresse deras vidare utveckling. De arbeten
af Büchner öfver jäsningen, som redan föreligga afslutade, äro i och för
sig af mycket stor, banbrytande betydelse. De hafva ej blott genom det
ljus, de spridt öfver jäsningens biologi, fullständigt omgestaltat vår
uppfattning af jäsningsprocessens natur, utan de äro framförallt väckande
och betydelsefulla ur kemisk synpunkt. Deras stora betydelse ligger
däri, att Büchner, då han lyckades skilja alkoholjäsningen från
lifsprocessen inom cellen, därmed inordnade jäsningen under de för hela
djur-och växtvärlden utomordentligt viktiga enzym verkningarna.
Enzymkemien är som bekant ett ytterst viktigt kapitel inom kemien;
den står på dagordningen, och dess studium bedrifves från olika
synpunkter af representanter för skilda områden inom kemien. Det är ock,
med hänsyn till de egentliga fermentativa processernas stora betydelse
på olika områden, en af kemiens stora och maktpåliggande uppgifter att
öfverföra dessa, vid lefvande organismer bundna kemiska processer från
biologiens till den rena kemiens område, att inordna dem under enklare
kemiska processer och därmed göra dem åtkomliga för exakt kemisk
forskning. Det är detta Büchner gjort i fråga om fermentprocessernas
urtyp, jäsningen. Därigenom har han brutit ny väg samt öppnat nya
vidder för forskningen, på samma gång han riktat den med nya hjälp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
