Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Tyskland ............... 2.46 per invånare,
Frankrike.........-...... 1.40 » »
Sverige..................0.43 » »
eller i Frankrike 3, i Tyskland mer än 5x/2 gånger så mycket per
invånare som i Sverige.
Det säges visserligen, att denatureradt brännvin förtäres hos oss,
och det vill jag icke förneka, men sannolikt kan det dock ej vara större
kvantiteter. Att genom kraftigare denaturering söka förekomma detta
torde knappt gå för sig, ty de, som ej låta afskräcka sig från att
förtära det röda denaturerade brännvinet låta säkerligen ej afskräcka sig af
andra denatureringsmedel. Förra året togs patent på framställning af
ett denatureringsmedel ur fårexkrementer, och det påstås, att detta skall
gifva brännvinet en högst vidrig lukt och smak, men smaken är som
man vet ofta olika, och en supare toge kanske hellre brännvin med
fårexkrementer än alls intet brännvin. (Delvis ur Zeitschrift fur
Spiritus-industrie 1907, n:r 47, 48, 49, 50.)
Efterskrift.
Sedan ofvanstående redan var tryckt har jag i finska tidskriften
Teknikern funnit ett meddelande af kanslirådet E. Qvist^ att ett af ryska
finansministern 1903 utsatt pris af 50,000 rubel (= c:a 100,000 kronor)
för ett nytt denatureringsmedel ej ledt till något ^resultat. Ehuru priset
var internationellt och 77 täflande anmält sig, hade dock ingen lyckats
uppfylla de föreskrifna villkoren, som voro, att medlet skulle göra
brännvinet fullkomligt onjutbart men likväl ej vara giftigt, att det skulle
vara billigt och ej utgöra hinder för bränvinets allsidiga tekniska
användning. Anmälningstiden utgick den l juli 1905, och de insända
77 profven hafva undersökts på laboratorier i Petersburg, Moskwa och
Odessa. Det ser häraf ut som om icke heller kautschukolja motsvarat de
förväntningar man ställt därpå som denatureringsmedel.
Om acetylenbelysningen.
Referat af Å. G. E.
Till artificiell belysning användes i hufvudsak antingen 1)
förbränning af ett gasformigt eller åtminstone före förbränningen förgasadt
ämne, eller 2) förbränningen af ett fast eller flytande ämne, som dock
förgasas och sönderdelas i lågan, eller slutligen 3) elektricitet.
Under de sista 20 åren hafva jämförelsevis få förändringar införts
i metoderna för ljusalstring af icke gasformiga belysningsmedel, och, ehuru
stora förbättringar införts vid bruket af elektriciteten, hafva dessa snarare
rört detaljer än själfva principen. Däremot har användningen af
gasformiga belysningsmedel undergått en så fundamental förändring genom
införandet af glödljuset, att den väl kan kallas en revolution. Fasta
belysningsmedel såsom stearinljus äro sig i det hela lika, föga lysande,
dyrbara, besvärliga men ofta nog oumbärliga. Flytande belysningsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
