Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Om acetylenbelysningen.
Referat af Å. G. E.
(Forts. fr. XX, 42.)
En annan omständighet, som också stått hindrande i vägen för
ace-tylens användning i bostäder har varit och är ännu, så märkvärdigt det
än låter, cyklisters och automobilisters förkärlek därför. För långväga
och snabba nattresor har den visat sig oumbärlig, men, ehuru den på
detta sätt blifvit känd vida omkring, har det starka och bländande skenet
från acetylenlyktorna afskräckt folk från användning af detta ljus inom
hus. Ett annat fel har varit, att oförbränd gas kommit ut ur lyktorna,
hvilket i fria luften ej gör något, men lätt framkallar den föreställningen,
att acetylen ej kan brinna utan att man får en obehaglig lukt på köpet.
Om lysgas vet man, att den är farlig, när man känner dess lukt, men
att den ej luktar när den brinner; detsamma är också fallet med acetylen,
och då det skulle vara mycket farligt att införa en luktlös gas i ett
boningshus, fyller acetylen fordringarne äfven i detta afseende.
I fråga om cyklister och automobilister äro dessa numera så talrika,
att, ehuru de hvar för sig ej förbruka mycket acetylen eller karbid, de
dock samfäldt utgöra ett verkligt stöd för hela karbidindustrien. I
Frankrike uppskattas för närvarande den årliga konsumtionen af karbid till
20 tusen ton, hvaraf 2 tusen ton förbrukas i velocipeder och automobiler.
I England anses förbrukningen ännu mycket större. I Sverige torde
karbidtillverkningen för närvarande uppgå till omkring 11,000 ton rned
tendens till stark ökning.
Trots åtskilliga fördomar kan man väl säga, att acetylen, när den
framställes och brännes på lämpligt sätt, är förträfflig för
inomhus-belysning och i flera afseenden ej har någon medtäflare. Enär den
genereras af den, som skall använda den, samt af ett material, som
hvarken är skrymmande eller eldfarligt, lämpar den sig väl äfven för
det mest ensliga landthus. Hittills har man i ett sådant måst nöja sig
med ljus eller oljlampa; om ljus kan man numera knappt tala, och i ett
större hushåll med många oljlampor taga dessa en betydlig tid för
rengöring och fyllning hvarje dag, medan en acety lenanläggning, tämligen
oberoende af storleken,, kräfver blott en timme i veckan eller så, och
slutligen är det förenadt med en viss fara att hafva ett större förråd af
olja i eller i närheten af boningshuset. På landet finnas nämligen små
utsikter att släcka en eldsvåda.
För acetylen är eldfaran vida mindre, ty karbiden kan ej under
några förhållanden fatta eld och acetylengasen blott, om anläggningen
är felaktig, så att gasen kommer ut, och då blott om någon i strid mot
alla föreskrifter kommer med ett bart ljus i dess närhet. Och skulle
olyckan ändå vara framme och en antändning eller explosion inträffa,
är den begränsad till det skjul, som omsluter generatorn, och gör hvarken
boningshuset eller dess invånare någon skada.
Vid tillgång på vanlig lysgas blir denna vid användning af glödljus
billigare än acetylen, ehuru den senare ger ett billigare ljus än lysgas utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
