- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugonde årgången. 1908 /
86

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

D:r Ekstrand anmärkte likaledes, att alkoholhalten syntes vara för
hög, den är nämligen afsevärdt högre än hos rhenviner, bordeaux- och
burgunderviner, hvilka hade en alkoholhalt af 10—11 vol.-%.
Alldenstund våra svenska bär och andra frukter ha en tämligen låg
sockerhalt tillsättes vid beredningen mycket socker; det kända franska
fruktvinet cider är sannolikt beredt utan nämnvärd sockertillsats, emedan det
är både surt och svagt. Man hör ofta framhållas, att tillgången på
svensk frukt är mycket ojämn, ibland ett öfverflöd som ej kan
tillgodogöras, ibland en kännbar brist. Det är därför svårt att bygga en
inhemsk vintillverkning på enbart svensk frukt. Talaren hade hört
uppgifvas, att råmaterialet för den eftersökta alkoholfria eller mycket
alkoholsvaga läskedrycken pomril vore torkad amerikansk frukt, och det kunde
ifrågasättas, om icke sådan vid behof borde tagas i anspråk äfven för våra
alkoholstarkare fruktviner. En mycket viktig fråga vore likväl, om icke
de svenska fruktvinerna borde i likhet med cidern tillverkas såsom
alkoholsvaga läskedrycker och ej såsom viner, ty såsom sådana kunna
de enligt erfarenhetens vittnesbörd ej upptaga täflan med de verkliga
drufvinerna, dels på grund af vårt folks förkärlek för det utländska, dels
på grund däraf att den använda frukten, t. ex. svarta vinbär, hallon etc.,
ger vinet en stark bismak.

Ingeniör Rydholm ansåg hufvudfelet hos de svenska fruktvinerna
vara deras höga pris i förhållande till deras smak. Priset måste komma
afsevärdt under det för ordinära drufviner för att bringa dem i allmänt bruk.

Ingeniör A. E. Lundberg framhöll svårigheten att sälja de svenska
fruktvinerna just på grund af den inrotade fördomen mot svenska
fabrikat; att våra viner göras starka beror därpå, att de eljest ej skulle
hålla sig; detta åter gör en betydande sockertillsats nödvändig, hvilket
på grund af det svenska sockrets höga pris ökar vinernas pris; de svenska
frukterna hålla aldrig öfver 10 % socker, och det märkvärdiga är att
de svarta körsbären, trots sin syrliga smak, hafva en ovanligt hög
sockerhalt. Blåbär äro utmärkta till vinberedning men kunna vissa tider ej
erhållas till rimligt pris.

D:r Hofman-Bang besvarade några under diskussionen framställda
frågor.

Koldioxidabsorption ur luften af spritlösningar,

innehållande alkalihydroxid, alkalimonokarbonat,

respektive fettsyradt alkali (tvål, såpa).

Af Victor Bruce.

Afsikten med min uppsats är att fästa uppmärksamheten på ett
förhållande, hvilket inom fettanalysen kan gifva upphof till felkällor.
Det är nämligen alkaliska spritlösningars benägenhet att ur luften
absorbera koldioxid. Som produkt uppstår härvid med fenolftalein surt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1908/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free