Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Kemistföreningen vid Stockholms Högskola.
Vårterminen 1908.
Sammanträdet den 17 februari.
Öfverassistent C. Barthel höll ett af experiment beledsagadt föredrag
om komjölkens enzymer. Dessa äro: proteolytiska enzymer, katalas, som
spaltar vätesuperoxid, peroxydaser och reduktaser. Föredraganden
redogjorde utförligt för deras upptäckande, egenskaper och betydelse i
praktiken. Föredragandens egna arbeten på detta område hade dels gällt
påvisande af, att vissa enzymer (katalas och peroxydaser) äro bundna
vid de i mjölken förekommande leukocyterna, dels utgjort undersökningar
inom reduktasernas grupp. Med anledning af föredraget uttalade sig
prof. Euler och föredraganden.
Apotekare A. Ahlqvist föredrog om sina, tillsammans med prof.
Ekecrantz utförda undersökningar öfver reaktionen mellan
o-nitro-benzaldehyd och cyankalium. Benzaldehyd ger med cyankalium benzoin
och samma reaktion undergå en hel del substituerade benzaldehyder.
Däremot ge p- och m-nitrobenzaldehyd motsvarande syror,
o-nitro-benzaldehyd o-azoxybenzoesyra. Den sista reaktionen sker öfver
o-nitrobenzoesyra som intermediär produkt (Bamberger), hvilket af
föredraganden och prof. Ekecrantz bekräftats. 1907 har Popovici enligt
uppgift framställt o-dinitrobenzoin, något som föredraganden betviflade
och förgäfves sökt eftergöra.
Sammanträdet den 9 mars.
Prof. H. Euler höll föredrag om kolsyrans assimilation. Efter att
ha erinrat orn, att kolsyreassimilationen är en af de viktigaste biokemiska
reaktioner öfverhufvud, redogjorde föredraganden för yttre faktorers
inverkan på assimilationen och därefter för olika forskares försök att
eftergöra den kolsyrereduktion, hvari assimilationen i det hela består. Närmast
till hands och hittills den enda resultatgifvande metoden är att försöka
utanför växten genomföra en fotosyntetisk reaktion med klorofyllets hjälp.
Uppseendeväckande resultat hafva erhållits af engelsmännen Usher och
Priestley, som anse sig kunna draga följande slutsatser af sina försök:
kolsyrans fotolytiska reduktion äger rum under klorofyllets medverkan,
oberoende af lifs- eller enzymverksamhet. Utanför växten kan syntesen
genomföras så, att formaldehyd och syre bildas, nämligen vid tillsats af
katalas, som sönderdelar den i första hand bildade vätesuperoxiden. Från
kemisk synpunkt är det sannolikast, att först kolsyra upptages af
klorofyllet och därefter formaldehyd afspaltas. Denna uppfattning får ett stöd
i det af Siegfried funna förhållandet, att kolsyra bindes af aminosyror,
som sannolikt finnas i klorofyllet. Kondensationen af formaldehyd leder
till aktiva sockermolekyler och sker därför enligt Fischer troligtvis genom
förmedling af stora aktiva molekyler. Föredraganden har visat, att
formaldehyd kondenseras med glyoxylsyra till föreningar med 3—5 kolatomer.
Vid behandling med medelsvaga baser kondenseras formaldehyd till c]-<
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
