Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
Det skulle nu kunna tänkas, att reaktionen primärt gåfve upphof
till en alkylhydroperoxid enligt formeln
RN08 + KOH = ROOH + KN02,
hvilken peroxid sedan spaltades i en aldehyd och vatten.
Uppkommer nu verkligen en alkylperoxid vid saponifikationen,
måste grunden härtill efter all sannolikhet ligga däri, att det organiska
nitratet själf är en peroxid och sålunda äfven den syra, utaf hvilken
ni-tratet är ett derivat, nemligen salpetersyran själf.
Jag gjorde nu den iakttagelsen, att om en merkaptan var
närvarande vid saponifikationen, så uteblef all färgning och alkoholen
rege-nererades fullständigt. Detta visade sig dock ej bero därpå, att
nitrit-bildningen upphörde. Förhållandena visade sig i det hänseendet alldeles
motsatta. Nitritbildningen ökades, så att vid t. ex. 70° bildas vid
sa-po-nifikation af:
etylnitrat ....................... 25 % nitrit
n-propylnitrat.................... 40 » »
i-butylnitrat ..................... 83 » »
i-amylnitrat........................ 52 » »
Antydda förhållande beträffande effekten af en merkaptans närvaro
vid saponifikationen står i mycket god öfverensstämmelse med
antagandet att vid saponifikationen en peroxid bildas, ty då måste denna
ögonblickligen oxidera merkaptanen till bisulfid och själf reduceras till en
alkohol enligt t. ex. formeln:
ROOH + 2C6H5SH = ROH + C6H5SSC6H5 + H2O
Denna reaktion sker så hastigt, att peroxider kunna titreras med
merkaptan.
Innan vi gå vidare i denna sak, må här i förbigående erinras om
Naeyer’s och Villigers framställning åren 1900 och 1901 af de dittills
okända alkyleringsderivaten af vätesuperoxid. På sin tid hade Lundvall
och jag visat, att metyl- och etylsulfal såsom alkyleringsmedel
öfverträffade alla andra. Särskildt metylsulfat användes också numera i stor
skala såsom metyleringsmedel. Af denna metod använde sig nu Baeyer
och Villiger för att alkylera vätesuperoxid, vid hvilken operation alkali
måste vara närvarande. Dietylperoxid, C2H5OOC2H5, är en i vatten
olöslig vätska med en kokpunkt af 65°. Den är till sina kemiska
egenskaper ganska indifferent, så att den icke en gång oxiderar jod väte.
Den reduceras dock af zink och ättiksyra till eter. I luften tänder den
sig redan vid 250°. Den enda egenskap, som den har gemensamt med
vätesuperoxid, är dess spontana sönderdelning, hvilken dock icke inträder
utom vid beröring med en het kropp, då den hastigt, dock utan knall
och utan ljusutveckling och utan att komma i kokning, öfvergår i vid vanlig
temperatur gasformiga ämnen.
Etylhydroperoxid erinrar vida mer om sin modersubstans
vätesuperoxid. Den har sålunda ej kunnat erhållas i högre koncentration än
80 %. Den kokar vid omkring 95° och är i hög grad explosiv samt
kan blandas med vatten, alkohol och eter. Den sönderdelas långsamt vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
