Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
par, hvilka ganska länge hålla sig oförändrade; vid krossning erhåller
man ett brunt pulver.
Vid försök att behandla detta pulver med svafvelalkali, som lifligt
angriper den fuktiga fällningen, visade sig en synnerlig tröghet att reagera
i torrt tillstånd. Då det småningom framgick, att lösandet i
svafvelalkali måste försiggå hastigt, blef det nödvändigt att på något sätt förvara
fällningen i fuktigt tillstånd för att ej behöfva dagligen preparera ånyo;
med ett 5 cm. högt lager af vatten visade det sig möjligt att bevara
fällningen i brukbart skick.
Snart visade sig dock, att reaktionens resultat äfven berodde på de
relativa mängderna i så hög grad, att en approximativ kännedom därom
var oundgänglig; det kräfdes således att utröna vikten af en ännu
fuktig fällning. Det lyckades slutligen att i ett litet glasrör sammanprässa
den först med filtrerpapper till en viss grad torkade fällningen på ett
likartadt sätt och däraf bilda cylindrar af 10 mmrs längd, hvilkas vikt
efter 12 timmars torkning i luften tämligen nära öfverensstämde.
Härigenom blef det möjligt att genom Vägning af en dylik torkad
prof-cylinder approximativt bestämma vikten af de samtidigt framställda
fuktiga cylindrar, som användes för den följande operationen,
3:o) Lösandet, den svåraste uppgiften att praktiskt utföra.
Första anledningen att uppmärksamma denna brunsvarta fällning
hade för länge sedan gifvits därigenom, att en liten kvantitet däraf, i ett
filtrum behandlad med utspädd K2S, hade gifvit en svartbrun vätska,
hvilken hel och hållen öfvergick till svarta kristaller af Ki,
Heptani-troso-svafveljärnkalium, utan synbara biprodukter. I öfverensstämmelse
härmed behandlade jag nu den fuktiga fällningen Ai i ett profrör med
norm. Na2S vid + 50° och fann, att en liflig reaktion inträdde, hvarvid
den olösta delens färg alltmera ljusnade, under det lösningens mörknade
ända till brunaktig. Vid afdunstning erhölls däraf icke blott det svarta
heptasaltet, Nai, utan äfven en betydlig mängd af det röda tetrasaltet,
Nan, hvilket således för första gången blifvit direkt framstäldt; hittills
hade all preparering af oorganiskt, rödt salt måst ske ur det svarta
medelst alkali. Upprepade försök gåfvo alltjämt båda slagen af kristaller
i växlande proportioner: vid användning af x/2 norm. Na2S erhölls rikligen
Nai, likaså vid större mängd Ai, högre temperatur eller längre tids
behandling. För att ur denna reaktion kunna draga någon slutsats, syntes
den vara alltför komplicerad, liksom så många andra förgäfves undersökta
öfvergångsreaktioner, » bryggor ».
Det gällde således att eliminera de störande faktorerna och om
möjligt åstadkomma en »glatt» reaktion; men för att kunna inom rimlig
tid bedöma de vunna resultaterna, måste desba vida snabbare framträda
än vid den slutliga kristallisationen af en genom afdunstning
koncentrerad vätska. En i detta hänseende fördelaktig arbetsmetod fann jag i
användningen af ett mikroskop (1:10), med hvars tillhjälp pröfning af
en droppe redan på ett par minuter kunde företagas, sedan genom
föregående försök utrönts de många olika former, under hvilka Nai och Nan
framträda vid kristallisation ur ett tunnare eller tjockare vätskelager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
