- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjuguförsta årgången. 1909 /
67

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

67

I. Fibrer af lump;
II. » » cellulosa;
III. Trä- eller träartade fibrer.

På dessa grupper fördela sig de vanligast förekommande fiberslagen
i enlighet med följande uppställning:

Fiberslag.

Grupp L
Fibrer af lump.

lin

bomull

hampa

Grupp II.
Cellulosa-fibrer.

cellulosa af gran

» tall

» löfträd

» halm

» gräs (esparto)

» jute

» m a n i l a

» adansonia

Grupp III.
Trä- eller träartade fibrer.

ofullständigt
renkokta fibrer af
under grupp II angifna
växtslag.

Grunden för denna indelning ligger i pappersfibrernas grad af renhet.
Med renhet förstås då frånvaro af de inkrusterande ämnen, lignin m. fl.,
hvilka jämte cellulosan förekomma i alla växters vedsubstans. Stommen
i vedsubstansen utgöres af cellulosa (cellämne). Detta är ett relativt
hållbart material, då de inkrusterande ämnena däremot i betydligt mindre
grad besitta denna egenskap. Är cellulosan i pappersfibrerna ej fullt
ren från inkrusterande ämnen, blifva fibrerna följaktligen mindre
hållbara, och förändras papper af sådana fibrer snart, såväl till färg som
hållfasthet.

Såsom bästa slag af fibrer anses de till grupp I hänförliga och bestå
dessa i rent tillstånd af cellulosa af en mycket fast struktur. De till
grupp II hörande, hvilka enligt gängse bruk gå under benämningen
cellulosa i inskränkt mening, bestå ock af det material namnet angifver,
men är detta af en mera mjuk och lös konsistens än hos fibrerna af
lump. Tredje gruppens fibrer bestå antingen helt af trä eller äro delvis
träartade. De innehålla inkrusterande ämnen, hvarför de äro mindre
beständiga.

Å följande sida visas bilder (fig. l—6) af några af de vanligaste
fiberslagen, sådana dessa "té sig vid mikroskopisk förstoring.

Då de yttre kännetecknen i struktur och utseende hos dessa olika
fiberslag, på hvilka deras identifiering och inbördes skiljande grunda sig,
praktiskt taget föga inverka på ett pappers egenskaper, skola dessa här
förbigås. Af samma skäl redogöres ej heller för vissa för olika fiberslags
igenkännande karakteristiska färgreaktioner vid påverkan af kemiska
reagenser.

Lin (fig. 1), bomull (fig. 2) samt hampa förekomma i finaste
papperssorter. Dessa fiberslag härstamma vanligast från lump.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1909/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free