- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjuguförsta årgången. 1909 /
76

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

76

Uti de första tornen af tredje afdelningen, vatt enafdelning en, duschas
röken med ett kondensat ur densamma, erhållet genom afkylning till
ungefär 65°. Sådant kondensat får ständigt cirkulera mellan dessa torn
och en kylare, hvilken sänker dess temperatur till en punkt i närheten
af träspritens kokpunkt. Denna kylare behöfver icke nödvändigt vara
en ytkylare, utan kan vara konstruerad t. ex. enligt grader verksprincipen.
Det i motström mot röken nedstrilande kondensatet utträder ur tornet
vanligen med en temperatur af närmare 80°. På detta sätt kan man
utkondensera bortåt 75 % af vattnet, hvarvid träspritångorna i
motsvarande grad anrikas uti den återstående röken.

Uti de första tornen af fjärde afdelningen, träspritafdelningen, duschas
röken med ett kondensat af densamma, erhållet genom en fullständig
afkylning. Denna åstadkom mes på det sätt, att kondensatet från tornen
får passera en ytkylare i motström mot kylvatten, hvarefter det återgår
till tornen för duschning. Det så erhålna kondensatet kan, då
vatten-afdelningen är af tillräckliga dimensioner, få en träsprithalt af 2 % och
däröfver, d. v. s. det får ungefär samma styrka, som då torr löfved kolas.
Antagligen skulle anrikningen kunna drifvas ännu något längre.

Såsom af ofvanstående framgår, ha i hvarje afdelning endast de
första tornen kommit till användning för duschningen. De Öfriga tjäna
nämligen som stänksamlare. För detta ändamål äro två eller flera af
dem förenade till ett, parallellkopplade i st. f. seriekopplade, för att
nedsätta rökens hastighet. De äro ock försedda med lämpliga stötytor
för att underlätta vätskans afskiljande ur röken.

För de resp. vätskornas cirkulation användas centrifugalpumpar,
drifna af direkt kopplade elektromotorer.

Med jämförelsevis enkla anordningar får man sålunda, utan någon
som helst bränsleförbrukning:

1. en tjära, hvilken blott genom kokning eller utfrysning behöfver
befrias från vattnet (40 å 50 % af tjärans vikt) för att vinna afsättning;

2. en lösning af ättiksyrad kalk af så hög koncentration, att endasten
ringa mängd bränsle behöfs för fullständig Indunstning och torkning;

5. större delen af vattnet afskildt;

4. ett träspritkondensat, hvilket för sin vidare förarbetning icke kräfver

mera bränsle än det kondensat, som i utlandet erhålles vid kolning

af torr löfved.

Anläggningen förarbetar utan svårighet en rökmängd, som per dag
medför inemot 200,000 liter vatten.

Äfven vid upparbetandet af acetatlösningen och af
träspritkonden-satet ha nya förfaranden kommit till användning.

Acetatlösningen indunstas och torkas uti cirkelrunda, flata pannor,
försedda med mekaniska omrörare. Pannorna och deras innehåll
omspolas direkt af förbränningsgaser från en kokseldstad. I stället för kéks
kan naturligtvis generatorsgas användas eller hvilket annat bränsle söm
helst, som icke förorenar produkten. Den torra och färdiga ättiksyrade
kalken har 72—75 % rent acetat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:33:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1909/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free